After Earth 2013

Filmen utspelar sig om drygt 1000 år från nu. Jorden är förgiftad och människorna har för länge sedan förflyttats ut i rymden. Cypher Raige är en krigshjälte som under sina år i tjänst kommit ifrån sin familj och framförallt sin tonårsson Kitai. För att hitta tillbaka till varandra tar han med sig pojken på ett uppdrag till en annan planet, men något går snett och farkosten de färdas med kraschar på jorden. Som de enda överlevande måste den svårt skadade fadern och sonen samarbeta och Kitai skickas iväg på egen hand för att, med sin far som ledsagare (via någon typ av satellitteknik), hitta sändaren som de behöver för att kalla till sig hjälp.

För regin står M. Night Shyamalan. Han är mannen som gjorde suveräna "Sjätte sinnet" för väldigt många år sedan och efter det har han inte riktigt fått till det. Här tar han åter i för mycket och jag skulle önska att han taggade ned en aning och fokuserade någon gång på innehåll istället för yta, vilket jag tror skulle kunna vara en livboj till den en gång i tiden så lovande karriären.

Som sagt är idén inte problemet. Det är det väl i och för sig sällan men här blir det väldigt påtagligt att det kunde blivit så mycket bättre med lite ansträngning och ja, en viss dos av tillit. Det finns ingen anledning att ösa på av alla möjliga sci fi klichéer, vilket olyckligtvis sker på bekostnad av det väsentliga, själva dramat i det hela, om en pojkes längtan efter sin pappas respekt och kärlek. En far/son eller mentor/lärjunge-story kan vara nog så spännande i sig, varför det är trist att regissören istället kör extra allt med topping, av allt det andra.

Det blir lite dataspel över upplägget en-leder-en-annan och även om jag personligen finner "rymdäventyr" som utspelar sig på jorden fascinerande romantiska, så går jag inte riktigt igång på detta. Med tanke på att Will Smith sällan sviker, hade jag gott hopp innan, men när inte ens han lyckas engagera (det är rätt otacksamt att sitta och slött ropa order i 100 minuter) så är det alldeles för mycket begärt att unge Smith Jr ska axla en roll som kräver att han ensam ska agera genom nästan hela filmen. Och detta mot en hel drös av dataanimerade faror som dyker upp från alla håll och kanter. Stackaren ser så ängslig ut att jag tycker synd om honom och jag vet inte om det bara är bristande begåvning eller också dålig regi med tanke på att han ser ut som man skulle göra om någon hela tiden säger - Se rädd ut!  Och då rädslan är den största boven (bland mängder av andra) som ska övervinnas, får vi se mycket fasa, om och om igen.

"After Earth" har massor av skavanker, men samtidigt var början ok (far och son Smith funkar bra ihop, vilket vi ju redan tidigare har sett varför det var trist att deras vägar sedan skildes åt) och slutet sådär så jag finner ändå helheten hyfsat sevärd, fast med viss tvekan. Ett år till har gått men tyvärr så kommer M. Night Shyamalan fortfarande efter detta vara känd som mannen bakom "Sjätte sinnet". Less is more M!