Hot Tub Time Machine 2010

Jag förstår inte hur någon kan motstå att kolla in en film med en så här fantastisk titel. Det är verkligen i nivå med "Snakes on a Plane" och vittnar om att skaparna haft mer än glimten i ögat med det här projektet. I det här fallet uppfylls även förhoppningarna mer än väl i själva filmen.

Adam (John Cusack), Nick (Craig Robinson) och Lou (Rob Corddry), tre rätt avdankade män som var bästa vänner i ungdomen bestämmer sig, efter att Lou nästan tagit livet av sig (av misstag?), för att återuppleva de roliga åren i mitten av 80-talet. Ihop med Adams systerson, Jacob (Clark Duke), åker de till samma skidort de besökte 1986 då livet låg framför dem.

Väl där inser de att även orten har sjangserat under de 24 år som gått. Det ser ut att bli semestern från helvetet tills de ser att åtminstone jacuzzin utanför rummet fungerar. Men efter ett riktigt fylleslag i badet där bland annat en mystisk Tjernobyldricka spills ut i elsystemet vaknar de upp och inser att de har förflyttat sig till kvällen då den stora vinterfesten 1986 gick av stapeln.

Ingen av dem är alltför sugen på att återuppleva det dygnet som innebar att åka på spö, uppbrott och menlöst sex. Men Jacob som inte ens var född då inser att han ju aldrig kommer att bli till om saker och ting förändras. Så de fyra ger sig ut i festnatten för att försöka återskapa sina öden.

Stilen på "Hot Tub Time Machine" är verkligen lik den i "Baksmällan" från förra året. Det hela utspelar sig under en natt de inblandade helst vill glömma då allt går fel, det kretsar kring en grupp medelmåttiga kompisar som försöker ha lika kul de hade förr - en sista gång. Kvinnor finns enbart i biroller. Och framför allt är behållningen mängder av dråplig humor med många "skratta högt"-stunder.

För att inte dra upp förväntningarna för mycket bör nämnas att "Baksmällan" är den starkare av de två. Men chansen är ändå stor att de som gillade den första besitter rätt humor för att uppskatta även den andra. Personligen tycker jag att "Hot Tub Time Machines" svagaste bitar är de då humorn går för långt (eller för lågt ska man nog säga) vad gäller äckel - scener med hundbajs, spyor och även till viss del sperma hade lämpligast rensats för att hålla nivån uppe. Det var ju det som var det fina med "Baksmällan", att det mesta bara hintades, men att man egentligen aldrig fick se vad som hände. Här får du det "in your face"!

Till "Hot Tub Time Machines" försvar ska sägas att alla överdrifter är gjorda med flit för att driva med genren i allmänhet och 80-talsfilmer i synnerhet. Och om man inte störs för mycket av när det går för långt kan man uppskatta den humor som verkligen träffar mitt i prick. Personlig favorit är hur Nick till slut lyckas ställa den rätta frågan om Michael Jackson för att fatta att de verkligen har rest tillbaka i tiden.

Annars är det Lou som stjäl showen. Han är nog den mest miserabla av dem alla, den som de andra vänt ryggen för att inte dras ner i skiten med honom. Han är också den som ser till att de hamnar i mest jävelskap, medan Cusack är den sansade och fungerar mest som en kvalitetsgaranti för filmen.

Chevy Chase syns i en biroll, men de som hoppas på en "comeback" får vänta. Hans karaktär känns synnerligen ointressant och okul i sammanhanget, förutom att han förstås fungerar som en 80-tals referens, något filmen är full av. Gladare blir man av Crispin Glovers enarmade hotellhjälp, Phil, som Lou besatt följer i dåtiden för att - med spänd förväntan - få se hur han verkligen förlorar den där armen. Den som kan sina tidsresefilmer känner förstås också igen Glover som George McFly (Michael J Fox pappa) i "Tillbaka till framtiden".

Så känner du för att skratta åt högt och lågt, och dessutom är svag för gamla 80-talsklassiker - så är det här en film att kolla in.