I Love You Phillip Morris 2010

Steven Russel är en man som alltid varit homosexuell men som aldrig berättat det för någon. Han lever ett gott liv, han jobbar som polis, är gift och har en dotter. Så en dag råkar Steven ut för en trafikolycka och detta trauma gör att han omvärderar hela sin tillvaro. Från och med nu ska han leva som han vill, han ska vara gay och stolt över det.

Steven väljer en livsstil lite dyrare än vad han klarar av och för att fortsätta kunna överösa sina pojkvänner med presenter, mat och drinkar väljer han att gå lite vid sidan av lagen. Det fungerar till en viss gräns men till slut åker han fast. Det var det bästa som någonsin kunde hända. I fängelset träffar han Phillip Morris (Ewan McGregor) och det är kärlek vid första ögonkastet. Detta är början på en lång romans med höga toppar och djupa dalar.

Jag väntade mig helt ärligt något annat innan filmen. Trailern skvallrade om mer slapstick och asgarv och jag hade värmt upp mina skrattmuskler på väg till biografen. Det visade sig vara en annan film, en med dramatik och djupa känslor blandat med det förväntade garvet och jag blev allt annat än besviken. Både skrattmuskler och hjärtat fick jobba. Slapsticken finns när Steven Russel på ett bestialiskt sätt ljuger och bedrar försäkringsbidrag och andra för att håva in pengar, men därtill kommer relationen med Phillip Morris som går från rent komik till riktig tragik.

Jim Carrey gör en roll som ligger på mitten, mellan det galna gummiansiktet och den tragiska medelåldersmannen utan egen identitet vi brukar se honom porträttera. Glenn Ficarra och John Requa, som både skrivit och regisserat filmen, lyckas binda ihop den stundtals snåriga historien på ett strålande sätt. Ibland är man inte alls med på vad som försigår men så efter ett tag får man allt förklarat och när filmen är slut tvivlar man inte på något. Skulle jag behöva hitta något att klaga på vore det att filmen kanske har massor att berätta. En halvtimme till hade inte skadat.

Ewan McGregor gör en fenomenal tolkning av en pojkvän som utan att han själv vill det, ständigt blir utnyttjad av dem han älskar. Vi får inte veta mycket om hans karaktär men av de fakta vi får, gör han rollen strålande. Det är få som lyckas göra sin personliga alldaglighet så nyanserad som McGregor. Killen ser ju ut och är som vem som helst men lyckas alltid göra sig intressant i sina roller.

Jag hade kul med den här filmen. Den håller inte samma klass som "Dum och dummare" eller "Eternal Sunshine of the Spotless Mind", filmer jag håller som mästerverk och Jim Carreys bästa, men "I Love You Phillip Morris" blandar lite från varje och levererar något eget och ack så elegant.