The Descendants 2011

Det här är en ovanlig roll att se George Clooney i. Han är varken speciellt stilig, välpolerad eller världsvan och han får absolut inga tiotal år yngre kvinnor på kroken. Istället är han en trött, utschasad och shortsbeklädd pappa till två tonårstjejer som han inte förstår sig på. Att han inte har koll på vad döttrarna går för är inget han har tänkt på, förrän nu, när hans fru Elizabeth ligger i koma efter en båtolycka och han helt plötsligt är den förälder de har att vända sig till. 

"The Descendants" börjar med att Matt (Clooney) får beskedet att Elizabeth inte alls håller på att vakna upp ur sin koma. Tvärtom blir hon sämre och snart kommer maskinerna som håller henne vid liv att behöva stänga av. Han inser att det första han måste göra är att hämta hem sin äldre dotter Alex (Shailene Woodley - mest känd från tv-serier), från hennes internatskola – för han kommer att behöva hjälp. 

Hjälp med yngre dottern, Scottie (nya fyndet Amara Miller), som får mängder med tillsägelser från skolan efter att hon bland annat genomfört ett konstprojekt med koma-foton av mamman. Hjälp med att berätta för Elizabeths föräldrar och nära vänner vad som stundar. Och även hjälp med att hitta fruns förra älskare – fast det är han förstås inte medveten om än eftersom det är Alex själv som leverar nyheten om mammans otrohet. Att han får Alex killkompis, den inte alltför smarta surfsnubben Sid, som bihang är ytterligare en faktor han inte räknat med. 

Filmen är sedan en charmig och kul historia om en man som försöker hålla ihop det, som förstöker göra det rätta och samtidigt själv försöker komma över fruns svek, trots att han inte kan ställa några frågor till henne eller än hellre skälla ut henne – även om han gör ett försök till det senare. 

I bakgrunden finns dessutom en sidohistoria om hur Matts familj är släktingar till Hawaiis kungliga urbefolkning och äger en stor bit mark som de kanske kommer att tvingas sälja.

Just den här sidoberättelsen gör liksom varken till eller från för filmen. Det ger en liten inramning, men tar oss samtidigt ifrån historiens kärna. Den leder också till alltför långa voiceovers som man hade kunnat vara utan. Att filmen utspelar sig på Hawaii är däremot ett trevligt avbrott från de vanliga filmstäderna i USA och man får helt klart en inblick i hur riktigt vardagslivet kan vara även på "paradisöarna". 

Det är annars scenerna mellan Matt och döttrarna som lyfter "The Descendants". Båda barnen är verkligen så djävliga och så underhållande som man kan förvänta sig av tonåringar. 

"Jag tror att det är något fel på dem," uttrycker Matt det vid ett tillfälle – lika träffsäkert som uppgivet. 

De ord som kommer ur flickornas munnar är svårare att översätta även om jag gissar att många tonårsföräldrar har hört svenska varianter av det mesta som slinker ut.  

Regissören Alexander Payne känner många till från filmer som "About Schmidt" och "Sideways". Han är verkligen en mästare på att hantera kufiga antihjältar som har hjärtat på rätt ställe, men som helt enkelt inte har blivit tilldelade rätt spelkort i livet. Clooney har sedan länge bevisat att han kan ta sig an det mesta och det gör han här också med bravur. 

Payne-fans kommer garanterat bli nöjda för alla de nödvändiga ingredienserna finns med och det är kunnigt utfört. Men samtidigt hade en liten push behövts, kanske en åtstramning och mer riktning, för att att det ska bli så där alldeles fantastiskt. Men så är ju det där under ytan bubblande och lågmälda Paynes specialitet - och det gör han bra.