The Future 2011

En skadad, hemlös katt är berättaren i ”The Future” och med gnällig stämma berättar den hur bohemiska paret Sophie (July) och Jason (Linklater) bestämt sig för att adoptera den men under månaden innan stöter på komplikationer. I ett mindre genomtänkt infall får de för sig att säga upp sig från sina jobb och utnyttja livet genom att söka efter sina sanna identiteter.

Men medan Jason vaggas in i en idyllisk framtidsvision av deras förhållande genom samtal med en äldre man så inleder Sophie ett förhållande med pappan till en flicka vars teckning Jason köpt. Situationen blir inte mindre invecklad av att Jason försöker använda sin förmåga att stoppa tiden till att hindra Sophie från att lämna honom…

Det är inget sedvanligt, lättsmält Hollywood-drama vi pratar om. Det är mycket metaforer och symboler som kastas runt. Parets relation går samma öde till mötes som katten, filmens berättare medan en gul T-shirt (som kryper av sig själv i sann David Lynch-anda) står för Sophies känslor för Jason. Det är en udda, tänkvärd om än lite flummig film som tål sin analys.

Däremot vaggar den ojämnt mellan subtil komik och rent pretentiös konstsökande. Charmen och humorn från Julys underbara debut ”Me and You and Everyone We Know” finns kvar men här är det lättare att störa sig på Julys envisa vägran att göra känslorna och poängerna lättillgängliga för publiken. Det blir aldrig supertungt men ändå svårt nog ibland för att målgruppen ska kännas omotiverat smal.

July framför kameran är dock, som vi sett förut, en originell, karismatisk uppenbarelse och hennes lågmälda, kufiga spelstil matchas väl av Linklater (som mest känns igen som titelkaraktärens slackerbror i TV-serien ”Christine”). Birollerna är väl rollsatta dem med och David Warshofsky sticker ut i en rollprestation som träffar helt rätt i en kombination av charmör och snuskgubbe.

”The Future” är en helt klart sevärd, charmig och intressant film som sticker ut bland många av USA.s övertydliga filmer som ofta skriver publiken på näsan. Däremot är det inte direkt tung och svår vilket gör att den hamnar någonstans mitt emellan. Det är pretentiöst, men på en lagom nivå. Plus också för ett inlägg i den rådande miljödebatten.