The Kids Are All Right 2010

"The Kids Are All Right" utgår ifrån en modern amerikansk verklighet, passande nog är scenen en hemtrevlig förort i södra Kalifornien, där homosexuellas rätt till giftemål just nu är en het potatis. Nic (Annette Bening) och Jules (Julianne Moore), av sina tonårsbarn kallade "the momses", lever ett stilla liv med villa, volvo och familjemiddagar. Urbilden av vardagsliv.

Nic är läkare och kontrollfreak medan Jules är mer av en drömmare som funderar på att återuppta sin arkitektkarriär. Deras barn delar en anonym spermadonator och efter 15 år av ovisshet vill sonen Laser (Josh Hutcherson) få reda på vem deras biologiska pappa är. Storasyster Joni (Mia Wasikowska) som är orolig för vad mammorna ska tycka ringer i smyg och bokar en dejt med Paul (Mark Ruffalo). Paul visar sig vara en hipp motorcykelburen restaurangägare med en surfares avslappnade attityd till livet och kvinnor som tycker det här med att plötsligt vara pappa verkar vara en skön grej.

Lika skönt är det inte för Nic som tar illa upp vid tanken av att inte räcka till som förälder. Jules däremot är aningen bekvämare med att ha ett nytt ansikte vid middagsbordet, inte minst då Paul anställer henne för att planera sin övervuxna trädgård. Ganska snart så börjar den öppensinnade spermadonatorns intåg i slentrianen fläcka av sig på alla inblandade och riva upp tankar och neuroser som annars inte skulle nått ytan.

Manuset som regissören Lisa Cholodenko skrivit tillsammans med Stuart Blumberg växlar snyggt mellan rörande drama och fantastiskt underhållande komedi. Som när Laser konfronterar sina mödrar med frågan om varför de tittar på manlig gay-porr, efter att de förklarat att han kan prata med dem om vad som helst. För oavsett hur många böcker de läst om alternativ barnuppfostran och självhjälp så har varken Nic eller Jules ett bättre svar på frågan än någonting svävande om att vuxen sexualitet är komplex.

Och det är där i krocken mellan den medvetna hipster-livsstilen och våra vanliga mänskliga behov som filmen hittar en stor del av sina sympatier och sin humor. Som när Paul avslappnat och självsäkert babblar på om sin miljövänliga livsstil och sin framgångsrika trendiga ekologiska restaurang tills Nic som svept vinglas i tystnad, till slut spricker och spyr galla över allt vad miljö och kompostering heter. Stor underhållning.

Även om filmen kanske svänger lite i mellan sina toppar och dalar så har jag inget annat ord för skådespeleriet än perfektionism. Mark Ruffalo gör sin kanske bästa roll hittills som drömpappan som det är så svårt att tycka illa om att det för vissa blir provocerande. Julianne Moore är som alltid strålande. Här får hon, åtminstone stundtals en sällsynt chans att stråla av livsglädje som motsats till sin närmast självmordsbenägna kedjerökande änka i "En enda man" tidigare i år. Hennes Jules är både naken på duken vid flera tillfällen och i sin mitt-i-livet-vilsenhet.

Anette Bening lyckas vara både avskyvärd och älskvärd på samma gång. Hon går genom duken med både humor och sorg endast med hjälp av små nyanser i sin rolltolkning. Kidsen i filmen är mer än Allright, starkast lyser stjärnskottet Mia Wasikowska, bäst känd för i rollen som Alice i Tim Burtons "Alice i Underlandet", som sammanbitet kämpar med sina känslor i det tysta medan de vuxna bryter samman runt omkring henne. Alla spelar de komplexa och mänskliga karaktärer med fler lager än vad vi får se inledningsvis. Det är en ren njutning att skåda deras samspel.

För er som känner er tveksamma och tänker att ett lesbiskt familjedrama låter lika spännande som tjeckisk dockteater, vill jag förtydliga att filmen inte på något sätt pressar ner några värderingar i halsen på publiken, den handlar om nått helt annat. Den handlar om att hålla i hop i vått och torrt oavsett sexuell läggning och om äktenskapets familjelivets svårigheter som är oundvikliga oavsett hur många böcker man läst på ämnet.

Som filmintresserad så får man ofta plöja igenom ett träsk av mediokra intetsägande rullar innan man återigen kan ropa "It's a Bingo!", innan man väcks till liv av en film som talar rakt till en och stannar med en hela dagen efter. Man är lite som en pundare som jagar upplevelsen av sitt första fix eller en desperat singel som plågar sig själv om och om igen med dåliga dejter - allt för att hitta rätt igen. Rakt igenom välspelade, fantastiskt välskrivna, underhållande och samtidigt helt ärliga filmer som "The Kids Are All Right" är sällsynta, Passa på att njuta.