The Trip 2011
Synopsis
Info
Kul, insiktsfull roadtrip
Steve Coogan, en av Englands största stjärnor som hamnat i Hollywoods otacksamma birollsfack, ska iväg på en bilresa genom engelska landsbygden för bl.a. ett fotojobb och besöka diverse lyxkrogar. Hans flickvän har precis lämnat återbud och desperat för att få sällskap på resan ringer han upp skådespelarkollegan Rob Brydon som motvilligt sätter sig i passagerarsitsen.
Steve och Rob är inte oväntat lite varandras motsatser men inte på det hysteriska sättet många Hollywoodkomedier gärna använder sig av (se: "Due Date"). Steve är den cyniska, självcentrerade ungkarlen som gärna ser ner på andra men tar varje tillfälle i akt att skryta och briljera med sina talanger. Rob är den käcka småbarnspappan som gärna tar enkla vägen ut när han försöker roa folk med sina röstimitationer - och vet inte när det är dags att lägga ner.
Steve stör sig inte oväntat på den smått påfrestande Rob men lär sig dock en liten läxa om prioriteringar och vad livet går ut på. Det blir dock aldrig en pekpinne eller moralkaka utan karaktärernas djup befinner sig mellan raderna i de ofta tjocka dialogstyckena. När Rob frågar Steve, som befinner sig i en medelålderskris och frustrerat söker det stora genombrottet, om han skulle kunna ta emot en Oscar på villkoret att hans son för en kort period blir svårt sjuk så blir svaret inte lika självklart som han kanske väntat sig.
Coogan och Brydon gör inga parodier på sig själva utan levererar utlämnande två fullblodiga, levande karaktärer med både charmiga egenskaper och störande brister. Mellan väldigt underhållande dialoger och kändisimitationer (Michael Caines dialekt är en återkommande tvist) finns här en inblick i Coogans tragiskt ensamma och bittra gestalt vars förakt mot sin kollega växer sig starkare när han inser att han trots allt avundas den barnsligt nöjda livssynen.
Michael Winterbottom (som tidigare gjort bl.a. "A Mighty Heart" och "Tristram Shandy" där duon Coogan/Brydon också spelade sig själva) bevisar sig återigen vara en pålitlig, mångsidig regissör som med två utmärkta skådespelare, en bil och ett fantastiskt manus åstadkommit en imponerande insiktsfull och rolig film, en brittisk motsvarighet till "Sideways" om man så vill där vinfrossandet ersatts av bisarrt små portioner av diverse delikatessmat på pretentiösa lyxkrogar. Men visst ser det ut att smaka delikat, precis som filmen själv gör.