Tragedi på en lantkyrkogård 2013

Puck är med sin make Eje hos farbror Tord och firar jul. På självaste julafton försvinner en person i byn och inte helt oväntat snubblar Puck efter en stund bokstavligen över liket. 
Polis tillkallas och kriminalkommissarie Christer Wik anländer som en räkning med posten. Som vanligt när det vankas mordutredning tillbringar Puck mycket tid tillsammans med honom och lägger knappt märker till att Eje börjar umgås väldigt flitigt med den nyblivna änkan.

Efter de senaste två filmerna började formkurvan onekligen peka uppåt och förväntningarna inför denna avslutande del var därför hyfsat höga. Tyvärr svänger det rätt ordentligt igen, neråt denna gång och jag efterfrågar åter både spänning och intensitet, men också ett driv i berättandet.

Det blir visserligen lite dramatik på relationsplanet, men eftersom paret ifråga aldrig egentligen fått något större fokus, eller varit vidare intressant finns där inte mycket att engagera sig i. Jag kunde verkligen inte bry mig mindre om Puck och Eje vid det här laget och om de håller ihop eller inte struntar jag tråkigt nog ödmjukast i.

Inte ens orkar jag längre hoppas på fler gnistor från Puck och Christers håll. Även om en spirande men ack så förbjuden romans antytts ett tag så kan man bara antyda så länge innan man tappar både intresse och hopp. Karaktärerna verkar ha fastnat och går mest bara omkring och stampar rutinmässigt i invanda spår och är inte särskilt inspirerande. Också huvudintrigen med mordet är förutsägbart, och har i princip samma upplägg som flera av de tidigare filmerna.

Ett plus i kanten får filmen ändå för snygga kläder och andra trovärdiga ytligheter, liksom den där pyttelilla indikationen till pusseldeckare som finns någonstans i historien. Ett antal ledtrådar droppas med lagom övertydlighet så att också jag som tittare får vara med och leka detektiv. Åtminstone för en stund.

Potential finns i några bifigurer och skådespeleriet är på vissa håll stabilt, medan det på andra inte alls håller måttet. Det är så många personer inblandade denna gång att det är svårt att hålla koll på alla. Flera introduceras dessutom bara för att sedan lämnas åt sitt öde, utan mer ingående presentation. Och även om de senare dyker upp igen en sväng så har man redan hunnit glömma dem och deras roll i det hela. Om de nu ens hade någon från början.

Dålig uppföljning är överhuvudtaget ett problem i manuset och det är inte bara personer som slarvas bort på vägen, också flera händelser passerar närmast obemärkta. Folk mördas och barn blir bortrövade medan få egentligen reagerar nämnvärt.

"Tragedi på en lantkyrkogård" är en klassisk och inte helt övertygande massproduktion och det är trist att inte mer energi lagts ner för att göra filmen bättre. Tyvärr är det inte direkt förvånande, och helt ärligt har ju bristande kvalitet snarare varit en regel än ett undantag under seriens gång.

Och jag gissar att så länge filmerna trots det visar sig bli lönsamma, lär det heller inte bli någon större förändring på området.