Vi hade i alla fall tur med vädret - igen! 2008
Synopsis
Info
Senaste om filmen
Bedrövlig soppa av återanvända skämt
Jaha, så var det den här tiden vid året igen. Dags för ännu en stor svensk familjevänlig långfilm att rulla ut i hela landet för att locka Svensson till biograferna. Den här gången är det Kjell-Åke Anderssons "Vi hade i alla fall tur med vädret – igen!" som ska fylla på skattkistorna. Det kommer säkert att gå vägen, trots det faktum att det är en riktigt usel film som Andersson sytt ihop tillsammans med producenten Peter Possne.
Det har gått nästan 30 år sedan vi sist såg Gösta (Rolf Skoglund) och Gun (Claire Wikholm), då var den en sällsynt misslyckad husvagnssemester som var i fokus. Den här gången tar paret en modern husbil för att åka upp till Norrland och dotterns bröllop. Dessutom tänker Gösta fortsätta till en lappländsk sjö för att sprida askan av sin bäste vän. På vägen plockar de upp barnbarnet Magda (Mikaela Knapp), hennes knasige pojkvän (Robin Stegmar) och en tam råtta. Tokigheter tar vid. Ja, ni förstår nog vartåt det barkar, oavsett om ni sett första filmen eller inte, det här är en klassisk svensk roadtrip med allt vad det innebär.
Några glimtar i mörkret finns det trots allt: Sissela Kyles fatalistiska doktor är underhållande och ett skräckinjagande camping-par är kul. Filmens kanske största tillgång är Rolf Skoglund som då och då blixtrar till som Gösta. Och slutet är trots allt lite fint.
Men överlag är det en trist soppa av skådespelare som spelar på rutin (ingen nämnd ingen glömd) och tunna, urvattnade skämt. Skräckexemplet är en scen där två personer utklädda till Bamse och Lille Skutt utför vad som antagligen ska vara någon sorts parodi på kampsportsfilm. Det är så dåligt att jag vrider mig i biofåtöljen och skäms för alla inblandade. Och frågan måste ställas: hur kan något med så många kompetenta personer inblandande bli så fel? Här kan man knappast skylla på orutin med skådespelare som Claire Wikholm, Rolf Skoglund och Jacob Ericksson. Inte heller Kjell-Åke Andersson och Peter Possne är några gröngölingar i sammanhanget. Det här är ingen naiv missräkning som "Kärlek 3000" som trots allt gjordes av en ung valpig förstagångsregissör. Det här är betydligt värre.
"Vi hade i alla fall tur med vädret – igen!" skulle kanske platsa bättre på tv. Jag kan tänka mig att den kommer mer till sin rätt när man inte behöver koncentrera sig så mycket på de eländiga skämten. Bioduken är i alla fall flera nummer för stor för den här filmen. Det här är inte riktigt lika dåligt som "Göta Kanal 2", men det är bra nära.