Suicide Squad (2016) | sida 4

Hmm...

Jadå. TV:n är på och jag tittar just nu på fäktning och simning. Sarah Sjöström klarade sin heat som etta. Hur blir det för dig Kalis - Kommer du att följa OS?

Men eftersom vi är i en Suicide Squad-tråd - Ser du fram emot fortsättningen på Suicide Squad eller tycker du att den är så pass ointressant att en uppföljare känns överflödig?

Nä, och inte under resten av OS.

Jag vet inte. Jag såg fäktningen och simningen på Kanal 10 igår.

Håller med. Om vi ska se övriga gänget i Suicide Squad 2 måste HQ hålla sig borta från filmen. Annars kommer hon att få full uppmärksamhet. Men tyvärr är HQ mest känd i gänget eftersom hon är Jokerns "flickvän" och således en Batman-skurk.

Fram till midnatt idag kan du se bordtennis, bågskytte, handboll, gymnastik, cykel (damer), simning, herrfotboll (Sverige-Nigeria), simhopp och fäktning.

Ja... Det är inte så mycket att göra åt. Batman och hans galleri av skurkar är mer kända i världen jämfört med resten av DC:s universum, så då måste WB använda sig av Batman-referenser för att filmen ska gå hem hos biobesökarna - även för de som inte är invigda.

Har TV:n på samtidigt som jag gör andra saker. Om någon intressant idrottsman eller idrottskvinna dyker upp, tittar jag på. Men fäktningen missar jag inte. Matchen Sverige-Nigeria kommer jag att titta på en liten stund (av "nationellt intresse") innan jag går och lägger mig.

Visserligen kan du inte så mycket om superhjältar (dina ord!), men du känner ändå till det viktigaste.

När det gäller "mindre kända" karaktärer såsom Captain Cold, Reverse Flash, Rainbow Raider, Merlyn The Dark Archer, Dollmaker, Vibe, Killer Frost, Brother Blood, Solomon Grundy, Brion Markov, John Constantine och Ray Palmer krävs det ju att man antingen läst serietidningarna eller sett TV-serierna Teen Titans, Arrow, The Flash och Constantine.

Annars dröjer det nog ett tag innan riktigt okända Batman-skurkar såsom Kite-Man, Ten-Eyed Man, Polka-Dot Man, Cavalier, Glass Man, Doctor Death, Crazy Quilt och Penny Plunderer kommer att dyka upp i filmsammanhang.

Kalis, tycker du att det är många namn? Det där är bara toppen på isberget.

Det finns så många namn i DC Universe att Zack Snyder och David Ayer stoppat in mindre kända namn här och där i DCEU-filmerna. Känner någon på MZ t.ex.t till karaktären Jenet Klyburn, som spelades av Jena Malone i specialversionen av Batman v Superman? Hon är en Stålmannen-karaktär (i "Silverålderns" serietidningar) som inte ens jag kände till. Jag har också läst om karaktären Jonny Frost - en karaktär i författaren Brian Azzarellos serieroman Joker - han är med i Suicide Squad-filmen och jag har inte heller hört talas om honom tidigare.

Ett intressant faktum är att utseendet till Heath Ledgers Joker är mycket inspirerat av denna serieroman, trots att den inte utspelas i DC:s "normala" tidslinje.

Nej, jag menade att dessa riktigt okända (och skrattretande skurkar) inte kommer att dyka upp i seriösa filmsammanhang. Ingen av dem används flitigt längre i DC:s serietidningar och ingen av dem har varit medlemmar i serietidningsversionens Suicide Squad.

Jag har inte den blekaste aning. Men brist på superhjältar är det inte. Kanske är det ett sätt att belöna de amerikanska serienördarna och visa att det lönar sig att följa DC:s serietidningar med stort intresse?

Om det stämmer är det bara onödigt. Om jag inte hade nämnt någonting om Jenet Klyburn eller Jonny Frost, skulle du eller någon annan ändå inte ha lagt märke till dem! Problemet med "Batman v Superman" är just att Snyder lagt in så mycket referenser till serietidningarna att filmen till slut blev överflödig för den normala biobesökaren. Det finns t.o.m. en hänvisning till Watchmen i specialversionen - men du måste i praktiken pausa filmen på rätt ställe för att kunna se den referensen.

Ja Kalis, även jag har mina begränsningar i serietidningsvärlden. Men Watchmen kommer fr.o.m. rebooten (ja, ännu en till reboot/förändring) 2016 att vara en del av DC Universe.

Nej, det gör jag inte (längre). Men tack, Kalis. Visserligen läste jag ”svenska” superhjältetidningar (förutom Bamse) i mina yngre dagar, men då var det mest några lösnummer av Fantomen, Spindelmannen, Stålmannen och Läderlappen. Berättelserna i dessa tidningar var på den tiden inte så komplicerade som idag, och några få lösnummer räcker inte för att kunna förstå allt. Dessutom läste jag i mina äldre dagar serietidningar som är baserade på TV-serierna (och som inte har något med DC:s och Marvels "riktiga" berättelser med att göra), t.ex. Smallville Season 11 som utspelas efter Smallvilles sista avsnitt. Så det mesta som jag kan kommer istället från filmerna och TV-serierna. Är det någon karaktär som jag inte känner till, slår jag upp denna person i efterhand.

Så Kalis, du gör klokast i att hålla dig borta från serietidningarna (också för din sambos skull). Problemet med de nordamerikanska superhjälteserierna idag (under de senaste 20-30 åren) är att berättelserna mer eller mindre är följetonger. Detta är ett effektivt(?) sätt för serietidningsförlagen (som DC och Marvel) att se till att deras fans måste köpa varenda nummer och titlar för att förstå berättelserna. Det blir dyrt i slutändan för de trogna läsarna, men dessa kan inte få nog med berättelser om deras favorithjältar och -skurkar.

Jag upplever att nordamerikanska superhjältefans är som svenska cineaster (om man utgår ifrån Sofie Eliassons krönika): De kan sitta dag ut och dag in med att läsa sina favoritserier, köpa samlarutgåvor och allt annat som har med DC eller Marvel med att göra. De sitter gärna och diskuterar teorier och spekulationer på nätet. Vi på MZ gör samma sak, fast med filmer istället.

Följetongerna i nordamerikanska serier fungerar på det sättet att samtliga karaktärer åldras mer eller mindre långsamt i ett ”tidlöst” samhälle. Det gör att Spindelmannen t.ex. hinner bli färdig med sina studier på universitetet, flytta hemifrån, gifta sig (för att ca 20 år senare få sitt äktenskap makulerat av en demon), ett tag jobba som lärare osv men ändå vara ung i våra ögon. I Bruce Waynes fall hinner han ta emot flera olika föräldralösa unga pojkar och träna upp dem till Robin, lära känna Stålmannen, grunda Justice League, ha förhållanden med flera olika kvinnor (förutom Kattkvinnan), dö och sedan åka tillbaka i tiden osv. Dessutom samarbetar serieförlagens olika författare med varandra för att skapa olika crossovers mellan titlarna. Batman R.I.P. – en berättelse om Batmans ”död” från 2008 t.ex. sträckte sig över titlarna Batman, Nightwing, Robin, Detective Comics, Batman and the Outsiders, World's Finest och Final Crisis (en annan DC crossover). Om man ville förstå allt (samtliga relationer och berättelser) måste man ju tvingas köpa varenda nummer.

Du frågade om det blir mer att hålla reda på när Watchmen introduceras till DC:s universum. Tyvärr ja. Nu räcker det inte längre med att läsa Alan Moores ursprungliga verk. För några år sedan lanserades projektet Before Watchmen som utspelas före Watchmen (mot författarens vilja). De kommer att betraktas som canon och då måste man ha läst dem för att förstå senare serier.

Marvel Cinematic Universe och DC Extended Universe, om vi ska gå till Filmens värld, fungerar ju exakt på det sättet. Avengers: Age of Ultron är inte en direkt uppföljare till den första Avengers, utan den utspelas efter alla andra filmer (Iron Man 3, Thor: The Dark World, Captain America: The Winter Soldier osv.) som tillhör MCU:s andra fas. Vill man förstå varför t.ex. S.H.I.E.L.D. vid tidpunkten för ”Avengers 2” inte längre ”finns” måste man ju se The Winter Soldier. Vill man förstå varför Avengers' gamla högkvarter (Stark-tornet) inte längre existerar vid tidpunkten för Ant-Man måste man ha sett ”Avengers 2”. På samma sätt kommer ”Man of Steel 2” trots numreringen att inte vara en direkt uppföljare till första Man of Steel, utan utspelas efter Batman v Superman och Suicide Squad.

Men skillnaden mellan MCU och DCEU är att DCEU är mer serietidningsinriktad medan MCU försöker tilltala alla som inte är invigda läsare. I Batman v Superman har Snyder lagt in referenser till andra berättelser, t.ex. Crisis of Infinite Earths som skrevs 1985-1986 (och som bidrog till DC:s första reboot då). Har man läst den känner man igen scenen där The Flash reser bakåt i tiden för att varna Bruce Wayne. Men är man inte en serienörd tycker man att scenen i filmen istället är obegriplig och löjlig.

Att serietidningarna fungerar som följetonger är en orsak till varför jag tappar intresset för originalupplagorna. En annan orsak är det grafiska våldet - de är faktiskt inte så barnvänliga och ”barnsliga” som många cineaster tror.

Batman och Detective Comics är betydligt mörkare idag jämfört med ca 30 år sedan. Redan efter rebooten 2011 introducerades Dollmaker (den fjärde personen som använder sig av detta namn) - en seriemördare som tog ut människoorgan och stoppade dem i andra kroppar för att skapa ”realistiska dockor” m.m. Dollmaker skar också av Jokerns ansiktshud på Jokerns egen begäran. Som läsare bjuds man på rätt så mycket grafiskt våld i dessa titlar att jag anser att de inte ens är lämpliga för (unga) tonåringar att läsa.

Så Kalis, varför tror vissa människor att superhjälteserier är barnsliga? Har de läst ett enda nummer av dagens superhjälteserier för att kunna påstå detta? Eller tror de att tidningarna är lika barnvänliga som serierna i Kalle Anka & Co, Bamse, Min Häst, Buster och FF med Bert? Tidningarna Batman och Suicide Squad är definitivt inte barnvänliga.

Jag har inte läst Fantomen på flera år, så jag vet inte hur serierna i tidningen är idag. Men så som jag förstår det fanns det skillnader i de svenska versionerna jämfört med originalberättelserna därför att man lagt till bildsekvenser och redigerat textdialogerna. Visserligen fanns det actionscener och Fantomen tvekade inte att slåss mot skurkarna, men scenerna var inte brutala.

Spindelmannen och Stålmannen existerar inte längre som svenska tidningar.

Spider-Man idag som tidning är brutalare jämfört med förr (jämförbart med Batman), men det beror på skurkgalleriet som han får slåss mot. Superman är inte lika brutal som de två andra, men tidningarna som Stålmannen brukar medverka i känns inte riktigt på samma sätt "som förr" efter rebooten 2011. Visserligen utsattes "Stålis" för tortyr och experiment i tredje numret av Action Comics, men eftersom han var osårbar så blev det inte lika våldsamt. Men man förstod ju hur allvarligt det var.

New Suicide Squad? Ja, den är brutalare. Eftersom gruppen tvingas genomföra topphemliga uppdrag kan man förvänta sig våldsamma scener. Redan i första numret får gruppen en tillökning av två karaktärer, varav den ena kallar sig för "Jokerns dotter". Hon har bett Dollmaker sy fast Jokerns ansiktshud (kommer du ihåg händelsen som jag berättade för dig i förra inlägget?) på henne för att hon verkligen ska känna sig som hans dotter. Och du kan förvänta dig ett slagsmål mellan henne och Harley Quinn. I tredje numret (om jag minns rätt) slänger HQ Jokerns dotter mot en körande bil och sedan fortsätter att misshandla henne medan hon skadat ligger på marken.

DC Comics brukar åldersmärka sina serietidningar. Batman och Superman t.ex. har märkningen Teen (T) medan New Suicide Squad har Teen Plus (T+).

Det finns flera sätt som serieförlagen använder för att hålla fast sina trogna läsare. Till slut räcker följetongerna inte längre och förlagen måste då använda "chockerande nyheter" och omstart då och då. Jag kan berätta mer om dem en annan gång.

Varsågod Kalis. :)

Kalis, skulle du kunna ta en bild på Stålmannen-tidningarna och lägga upp den här i tråden? För Stålmannen som egen svensk serietidning har slutat att lanseras i Sverige sedan 1991. Ett försök till comeback har gjorts 1999, men då släpptes endast sex nummer vad jag har förstått. Det låter som att ICA Maxi direktimporterat tidningarna från USA. Kan det vara s.k. ”grafiska romaner” (USA:s motsvarighet till seriealbum) som du har sett?

Varför HQ misshandlade Jokerns dotter så mycket var för att JD hela tiden provocerade HQ med påståenden som "Jag är Jokerns sanna arvtagare – Du är bara en kopia" samt smekte ansiktshuden ofta. Om man inte har läst tidigare serier kan man tro att HQ var avundsjuk, men efteråt får läsaren veta att misshandeln var "HQ:s sätt att hjälpa JD att bli av med sin besatthet av Jokern". När lagkamraten Black Manta stoppade misshandeln log HQ mot honom och sade: "Jag gör henne bara en tjänst. Jag är psykiater". Tydligen hade HQ vid det här laget lärt sig att vara självständig från Jokerns destruktiva inflytande.

Ett annat exempel på brutaliteten i superhjältetidningar finns i en Amazing Spider-Man berättelse sedan demonen Mefistos annullering av Peter Parkers och Mary Jane Watson-Parkers äktenskap (som skedde i den kontroversiella berättelsen One More Day mot slutet av Marvel-crossovern Civil War, som filmen Captain America: Civil War är löst baserad på). I den berättelsen kidnappar Spindelmannenskurken Kameleonten utvalda offer (såsom tjänstemän och säkerhetsvakter), lär sig deras kroppsspråk, röst och uttal för att kunna klä ut sig till dem under sitt uppdrag att smyga sig in i New Works stadshus och placera en bomb. Tyvärr måste Kameleonten mörda dem efteråt, och det på ett brutalt sätt. Först kväver han dem till medvetslöshet (jag tänker inte beskriva hur) och sedan sänka dem i ett syrabad. Marvel har åldersmärkt tidningen T+, dvs. samma åldersmärkning som New Suicide Squad.

En T+ märkning innebär 15 årsgräns medan T innebär från 12 år och uppåt. Men nu förstår du i alla fall varför superhjältetidningarna inte är barnvänliga. Små barn ska inte läsa superhjälteserier såvida inte de är barnvänliga med märkningen E ("Everyone"). Så är vuxna fans "barnsliga"? Jag skulle säga nej, därför att denna genre är ju inte riktade till barn!

Nu till fortsättningen på marknadsföringen. Jag berättade för dig om vikten att följa serierna från allra första början för att förstå relationerna mellan t.ex. Batman och hans allierade. Nu finns det en annan anledning att göra det: chockerande nyheter.

För att skapa spänning och förväntan inför nästa nummer, kommer t.ex. Marvel Comics att skapa en berättelse som omkullkastar allt du hittills lärt dig om en viss karaktär. Om vi ska ta exemplet med Spindelmannen igen nedan:

I serietidningarna var Peter Parker och Gwen Stacy (som spelades av Emma Stone i Amazing Spider-Man-filmerna) ursprungligen ett par. Skurken Green Goblin (Norman Osborn) kidnappade Gwen och förde henne till toppen av Brooklynbron för att locka Spindelmannen dit för en sista strid. Under striden kastades den medvetslösa Gwen ner från bron. Spindelmannen lyckades fånga henne med nätstrålar men hon hade dött under fallet. Parker svor att hämnas och jagade Osborn till ett lager där Osborn råkade "döda" sig själv. Denna berättelse, The Night Gwen Stacy Died från 1973, är en av Spindelmannens mest berömda berättelser och markerade slutet för serietidningarnas "silverålder". Den startade serietidningarnas mörkare "bronsålder". Kampen vid Brooklynbron skulle filmatiseras (men med viss variation) i första Spider-Man (2002) och The Amazing Spider-Man 2 (2014).

Men i en framtida berättelse från 2004 får vi veta händelsen ur en annan synvinkel: Osborn kidnappade och dödade Gwen, men inte för att i första hand locka Spindelmannen till Brooklynbron. Han gjorde det för att han fick barn med Gwen, och hon ville sköta vårdnaden om barnen tillsammans med pojkvännen Peter Parker istället. Detta berodde på för att Osborn inte brydde sig om sin äldste son Harry (Peter och Gwens jämnåriga skolkamrat) som på den tiden hade drogproblem. Marvel föreslog alltså att Gwen var otrogen mot Peter.

Kalis, visst omkullkastar denna information allt läsaren lärt sig om "Spidde" och Gwen?

Om detta exempel inte är tydligt nog, här kommer en kontroversiell nyhet som tog Twitter med storm. I första numret av den nya tidningen Captain America – Steve Rogers (som släpptes tidigare i sommar) får man veta att den ca 90-årige Cap har varit en HYDRA-agent ända sedan tonåren. Marvel poängterade även att denna Cap är "den äkta varan": dvs. inte en klon, robot eller dylikt. Detta upprörde många nordamerikanska fans eftersom många av dem förknippar HYDRA med nazism, vilket i deras ögon innebär att Captain America - deras serietidningshjälte sedan andra världskriget - skulle vara nazist. Författaren fick massor av arga tweets och fick även motta mordhot. Hur som helst fick Marvel mycket uppmärksamhet för det här.

Jag nämnde även reboots. Då och då behöver serieförlagen göra det p.g.a. att författarnas berättelser till slut börjar motsäga varandra. Vid varje reboot ändras karaktärernas bakgrundshistorier, så man måste läsa om dem igen för att hålla sig uppdaterad och hänga med. Batmans, Robins och t.o.m. staden Gotham Citys bakgrundshistoria har reviderats många gånger. Visst skapas det nya karaktärer i samband med rebooten. Men de skapas också i följetongerna.

Är du säker Kalis? Spider-Man existerar inte som svensk serietidning längre sedan 2013. Ett tag lanserades en barnvänlig version som hette Spider-Man Kidz i Sverige, men den existerade endast mellan 2006-2009 samt 2012-2013.

Jag vet tyvärr inte hur gammal du är idag Kalis, så jag vet inte vilken Batman-serie på TV som du kan ha sett hos din farmor. Men som regel är de tecknade superhjälteserierna som visas på barnkanaler som Cartoon Network barnvänliga – där har man tonat ner mycket på våldet som normalt finns i t.ex. DC:s T och T+ serietidningar.

Visserligen var Batman: The Animated Series (1992-1995) seriösare och mörkare jämfört med dåtidens tecknade superhjältefilmer - BTAS tvekade inte med att använda riktiga eldvapen (kontra "laserpistoler" som i Spider-Man: The Animated Series; 1994-1997) och dödsfällor (lyckligtvis dör ingen i dem jämfört med serietidningarna) samt nämna allvarliga teman som narkotikamissbruk (dock i ett avsnitt). Men BTAS är ändå barnvänligare än serietidningarna som jag berättat för dig. Batmans äventyr skulle bli mindre mörk mot slutet av serien då BTAS bytte namn till The Adventures of Batman & Robin, och därefter till The New Batman Adventures (1997-1999). När berättelserna gick över till spinoffen Superman: The Animated Series och resten av DC Animated Universe (Justice League, fortsättningen Justice League Unlimited samt Framtidens Batman - även känd som Batman in i framtiden) var tonen inte lika mörk som originalet - för gott. Med undantag av BTAS (som ursprungligen visades på TV1000 och TV4; därefter på Kanal 5) och STAS (Kanal 5), visades resten av DCAU:s tecknade serier på Cartoon Network.

DCAU har dock ett undantag - den animerade filmen Batman in i framtiden - Jokerns återkomst. Här finns det två versioner: en barnvänlig och en PG-13 version (samma åldersmärkning som Suicide Squad fick). Den senare versionen är allvarligare och våldsammare då man kan se Jokern tortera en karaktär samt döda en av sina kumpaner i en tecknad film, något som man inte såg i de tecknade TV-serierna.
 
Jag kan inte minnas att svenska serietidningar har åldersmärkningar på omslagen. Detta är vanligare i USA. Förr i tiden existerade den s.k. Comics Code Authority som censurerade de amerikanska serietidningarna. T.ex. fick man inte glorifiera våld och kriminalitet hur som helst i serietidningarna. Men idag finns den inte längre, utan DC Comics och Marvel Comics bestämmer själva hur de vill åldersmärka sina tidningar på omslagen. För DC Comics innebär T+ 15 årsgräns medan för Marvel innebär samma förkortning 13 årsgräns. När det gäller barnvänliga serier använder DC bokstaven E medan Marvel använder hela benämningen "All Ages". Personligen tycker jag att det är förvirrade med flera olika system.
 
Tack för din uppmuntran, Kalis. Det var snällt av dig. Men mina inlägg är inte perfekt skrivna. Jag har varit tvungen att redigera texten flera gånger i efterhand p.g.a. stavfel, grammatikfel eller därför att jag inte varit helt nöjd med hur jag presenterat mitt budskap. Visst kan jag skicka in artiklar, men redaktionen förutsätter ju att de är perfekt skrivna redan från början. Det är något som jag inte kan garantera, särskilt när jag behöver redigera mina texter efteråt p.g.a. min petighet.

Tack Kalis för att du tar din tid att läsa igenom det jag skrivit och uppskatta informationen som jag delar med mig till forumet. Skulle resten av MZ ha nytta av nördfakta om serietidningsuniversumets icke-barnsliga innehåll skulle jag gärna skriva artiklar. Men just nu är informationen i praktiken "for your eyes only".