Vilken är igentligen världens tyngsta film. En film som liksom aldrig vill lämmna ens tankar och ständigt har man filmen cirkulerandes där uppe. En film som är kanske otroligt sorlig eller djup. En film som var tung enligt mig var Speilbergs A.I den var enligt mig sjukt jobbig att ta in efter jag sett filmen, det cirkulerades ständigt uppe i mitt huvud om hur sorlig berättelsen var, och jag vart sjukt deprimerad när jag tänkte på filmen och det här slutade inte på ett par dagar, inte ens veckor, och inte ens månader.
Så vilken är världens tungaste film?
Nonsense: Ensam mot alla har jag inte sett! Är den verkligen värre?! Fan, då vill jag ha en terapeut närvarande om jag ska ta mig an den...
Jag tycker ändå att remaken var helt ok, Herzog gör något eget av det och Nic Cage är ju faktiskt ganska rolig i den.
jag gillar remaken för att det egentligen inte är en remake. herzog har själv sagt att han inte sett originalet och namnet bad lieutenant var bara producenterans idé, han var emot det. det är två helt olika filmer. nej remaken har inte originalets svärta, för det är en helt annan typ av film. där ferraras är ett dystert, skitigt, svart ''drama'' så är herzogs en nattsvart komedi. både filermerna är i mina ögon fantastiska, men dom har i praktiken väldigt lite med varandra och göra.
Nonsense: Vad är det du ska misstolka med att jag nämnde Sodom? det är en tung och obehaglig film enligt mig
Hannes: Har jag sagt att jag misstolkade nånting med Sodom?
Leaving Las Vegas gillar jag - deprimerande på ett fantastiskt bra sätt. Men tyngst måste väl ändå Moodysons Ett hål i mitt hjärta vara?
Tycker Old boy är en sjukt tung film, aldrig blivit så äcklad någonsin när jag sett en film förut.
The Road var tung och tråkig.
Ja smaken är ju som baken. Tyckte The road var tung och lysande. Men inte någon av de tyngre filmer jag sett.
Nämner en svensk film, När mörkret faller.
Jäklar vad dåligt jag mådde när jag sett den, och den dyker fortfarande upp i huvudet ibland. Aldrig att jag ser den igen för dem känslorna vill jag inte ha tillbaka.
Jäklar vad dåligt jag mådde när jag sett den, och den dyker fortfarande upp i huvudet ibland. Aldrig att jag ser den igen för dem känslorna vill jag inte ha tillbaka.
Jag skulle nog vilja säga The Deer Hunter.
Lilja 4-ever var ju ingen komedi direkt, men tyngst vet jag inte, har sett så många filmer genom åren så att de smälter samman.
The Stoning of Soraya M.
Har aldrig mått så psysikt dåligt av en film tidigare. Kan ta allt från könstympningar till tragiska knarkberättelser utan några som helst problem. Men Soraya M. alltså. Många känslor som bubblade upp då, allt från aggresion till depression. Enda filmen jag pausat för att jag börjat må så psykiskt dåligt...
Har aldrig mått så psysikt dåligt av en film tidigare. Kan ta allt från könstympningar till tragiska knarkberättelser utan några som helst problem. Men Soraya M. alltså. Många känslor som bubblade upp då, allt från aggresion till depression. Enda filmen jag pausat för att jag börjat må så psykiskt dåligt...
Skriver också under på Soraya M. Fruktansvärt upprörande och stark film, vet inte när jag blev så förbannad och engagerad när jag senast såg en film. Skulle väl möjligtvis vara delfinslakten i The cove som framkallade samma typ av känslor.