Michael Mann+Johnny Depp. Låter det som en vinnande kombination? I så fall kommer ni gilla det här.
[url=http://www.variety.com/article/VR1117977137.html?categoryid=13&cs=1:1fya5kys]Johnny Depp goes Public[/url:1fya5kys]
[quote:1fya5kys]Michael Mann and Johnny Depp will make "Public Enemies" for Universal.
Meeting hours before the Hollywood premiere of Depp’s "Sweeney Todd," the director and actor shook hands on a deal that triggers a March 10 start for "Public Enemies" in Chicago.
Drama is set during the great crime wave of 1933-34, when the government’s attempts to stop Depression-era criminal legends such as John Dillilnger, Baby Face Nelson and Pretty Boy Floyd transformed J. Edgar Hoover’s FBI into the country’s first federal police force. Mann wrote the script, based on Bryan Burrough’s 2004 tome.
Depp will play John Dillinger, considered the most notorious gangster of the era. Mann and his Forward Pass will produce with Kevin Misher and his Misher Films. Tribeca’s Jane Rosenthal will be exec producer.
While Mann had been mulling several projects that included a reteam with "Collateral" star Tom Cruise on "Edwin A. Salt" at Columbia, "Public Enemies" gained momentum in the past six weeks, and became a reality when Depp became available after Warner Bros. postponed "Shantaram" due to concerns about script, costs and the prospect of shooting in India with monsoon season approaching.[/quote:1fya5kys]
Jag måste säga att det här låter fruktansvärt spännande och intressant. Jag har velat att Mann skulle göra en historisk film av något slag igen, och med det här ämnet och Depp i huvudrollen så är jag fullständigt såld. Den där boken kanske kan vara kul att läsa...
Här är förresten en bild på John Dillinger (Depps karaktär):
[img:1fya5kys]http://img529.imageshack.us/img529/2339/dillingerdy4.jpg[/img:1fya5kys]
Saknas
för
(inlägget har redigerats)
Inga inlägg
"Depp och Christian Bale i en Michael Mann-film. Det kan väl [b:10sixtfr]inte [/b:10sixtfr]bli annat än succé? Svaret blir tyvärr nej."
Är inte det lite fel skrivet? Att det INTE kan bli annat än succé. Då borde ju svaret bli Ja. Ja som i att det ÄR annat än succé
Är inte det lite fel skrivet? Att det INTE kan bli annat än succé. Då borde ju svaret bli Ja. Ja som i att det ÄR annat än succé
Lite av ett väntat betyg tycker jag. Tycker sjävklart denna ser ruskigt bra ut, men det känns som precis American Gangster: En film man själv kommer gilla skarpt, men som kritkerna delar ut ett helt ok betyg.
[quote="Bala":wiuqkdmv]"Depp och Christian Bale i en Michael Mann-film. Det kan väl [b:wiuqkdmv]inte [/b:wiuqkdmv]bli annat än succé? Svaret blir tyvärr nej."
Är inte det lite fel skrivet? Att det INTE kan bli annat än succé. Då borde ju svaret bli Ja. Ja som i att det ÄR annat än succé[/quote:wiuqkdmv]
Hon ställer ju en retorisk fråga, där svaret känns givet. Precis som att det känns klart ifrån början med skådespelare och regissör, att det ska bli en succè. Sedan bryter hon ned allt med att säga att det tyvärr inte är så.
Jag tror nog de läser igenom en eller två gånger innan de publicerar sina texter. De har säkert någon korrekturläsare också.
Är inte det lite fel skrivet? Att det INTE kan bli annat än succé. Då borde ju svaret bli Ja. Ja som i att det ÄR annat än succé[/quote:wiuqkdmv]
Hon ställer ju en retorisk fråga, där svaret känns givet. Precis som att det känns klart ifrån början med skådespelare och regissör, att det ska bli en succè. Sedan bryter hon ned allt med att säga att det tyvärr inte är så.
Jag tror nog de läser igenom en eller två gånger innan de publicerar sina texter. De har säkert någon korrekturläsare också.
Saknas
för
(inlägget har redigerats)
Inga inlägg
Bala har ju rätt. Det där utmynnar ju i någonting positivt.
"Det kan väl inte bli annat än succé? Nej, det kan det inte."
Det är väl menat i en negativ mening, alltså...
"Det kan väl inte bli annat än succé? Jo, det kan det."
"Det kan väl inte bli annat än succé? Nej, det kan det inte."
Det är väl menat i en negativ mening, alltså...
"Det kan väl inte bli annat än succé? Jo, det kan det."
Meh, PE verkar bli ännu ett bevis på att Mann inte går hem i alla läger. Men det finns en del riktigt fina recensioner, [url=http://www.empireonline.com/reviews/reviewcomplete.asp?FID=136004:2nmxgbw0]Empire gav full pott[/url:2nmxgbw0], Manohla Dargis på NY Times kallar filmen [url=http://movies.nytimes.com/2009/07/01/movies/01enemies.html?ref=movies:2nmxgbw0]"a grave and beautiful work of art"[/url:2nmxgbw0], [url=http://www.calendarlive.com/movies/reviews/cl-et-enemies1-2009jul01,0,3513739.story:2nmxgbw0]Kenneth Turan på LA Times[/url:2nmxgbw0] är även han mycket positiv och skriver bl.a. "Simultaneously an art film and a crime film, Mann's latest work may not give you a ton to hang on to emotionally, but the beauty and skill of the filmmaking keep you tightly in its grasp."
Min favoritfilmskribent/bloggare Jeffrey Wells skrev följande efter att ha sett filmen:
[quote:2nmxgbw0]Public Enemies is glorious and levitational -- the most captivating, beautifully composed and freshly conceived gangster movie since Bonnie and Clyde. It's an art film first, a Mann head-and-heart trip second, a classic machine-gun action pulverizer third, and a conventional popcorn movie fourth.[/quote:2nmxgbw0]
Wells älskar Mann ska kanske tilläggas.
Min favoritfilmskribent/bloggare Jeffrey Wells skrev följande efter att ha sett filmen:
[quote:2nmxgbw0]Public Enemies is glorious and levitational -- the most captivating, beautifully composed and freshly conceived gangster movie since Bonnie and Clyde. It's an art film first, a Mann head-and-heart trip second, a classic machine-gun action pulverizer third, and a conventional popcorn movie fourth.[/quote:2nmxgbw0]
Wells älskar Mann ska kanske tilläggas.
3462 inlägg
Nja, det spelar väl ingen roll om Mann går hem eller inte i alla läger. Det är betydligt viktigare om filmen gör det 
Jag ska se den i nästa vecka och ska bli intressant och se om han har hittat tillbaka till sin gamla form eller inte.
Jag ska se den i nästa vecka och ska bli intressant och se om han har hittat tillbaka till sin gamla form eller inte.
Är på semester i mitt hemland Malaysia just nu och filmen hade premiär den 9 juli. Orkar inte skriva en riktigt recension så jag bara sammanfatta vad jag tycker. Jag fick blandat känslor från filmen, jag trodde Mann gjorde ett utmärkt arbete, men tyvärr så har filmen sina brister.
Största problem med filmen är karaktär utveckling på huvudpersonerna, jag kände aldrig en stark koppling till dom förutom i vissa scener och tempot på handligen. Jag märkte också att fimen hade felaktiga på vissa saker, bla annat på [spoiler=:18t5dsp2]Baby Face Nelsons och Pretty Boy Floyds död.[/spoiler:18t5dsp2]
Anyway, the good part. Skådespelare gjorde ett kanon jobb, Johnny Depp [u:18t5dsp2]är[/u:18t5dsp2] John Dillinger, han är perfekt för rollen. Övertygande och repliken som kommer ut från hans mun ibland är helt klockrent med. Christian Bale lyckas han med i sin roll medan Collitard gav en godkänd prestanda, men det finns stunder där hon glänser [spoiler=:18t5dsp2]bla annat i slutet av förhör scenen.[/spoiler:18t5dsp2]
Produktion design, fotot och kamera-arbete är fantastiska, låter lite tokigt men det känns ibland att man är där med Dillinger. I guess that was the point. Action scenerna i allmänhet var filmat mycket bra, min favorit of the bunch är skog-scenen. Mann är en av dom regissören som vet bara hur man filmar action-scener.
Med detta sagt, det positiva väger fmer än de negativa och PE är en lysande film trots sina brister.
Största problem med filmen är karaktär utveckling på huvudpersonerna, jag kände aldrig en stark koppling till dom förutom i vissa scener och tempot på handligen. Jag märkte också att fimen hade felaktiga på vissa saker, bla annat på [spoiler=:18t5dsp2]Baby Face Nelsons och Pretty Boy Floyds död.[/spoiler:18t5dsp2]
Anyway, the good part. Skådespelare gjorde ett kanon jobb, Johnny Depp [u:18t5dsp2]är[/u:18t5dsp2] John Dillinger, han är perfekt för rollen. Övertygande och repliken som kommer ut från hans mun ibland är helt klockrent med. Christian Bale lyckas han med i sin roll medan Collitard gav en godkänd prestanda, men det finns stunder där hon glänser [spoiler=:18t5dsp2]bla annat i slutet av förhör scenen.[/spoiler:18t5dsp2]
Produktion design, fotot och kamera-arbete är fantastiska, låter lite tokigt men det känns ibland att man är där med Dillinger. I guess that was the point. Action scenerna i allmänhet var filmat mycket bra, min favorit of the bunch är skog-scenen. Mann är en av dom regissören som vet bara hur man filmar action-scener.
Med detta sagt, det positiva väger fmer än de negativa och PE är en lysande film trots sina brister.
Svenska recensioner: [url=http://www.svd.se/kulturnoje/film/artikel_3245947.svd:1wy92pwd]SvD 5 (av 6)[/url:1wy92pwd], [url=http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/recension-public-enemies-1.917035:1wy92pwd]DN 3[/url:1wy92pwd], [url=http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/recensioner/article5553912.ab:1wy92pwd]Aftonbladet 4[/url:1wy92pwd], [url=http://www.expressen.se/noje/recensioner/film/1.1649488/public-enemies:1wy92pwd]Expressen 4[/url:1wy92pwd]
Ikväll är det dags.
Ikväll är det dags.
Saknas
för
(inlägget har redigerats)
Inga inlägg
Sådär ja, då har jag sett denna film som jag väntat på så länge! Och bra var den!
Visuellt välgjord (något rörigt med ostadig handkamera på stor filmduk till en början, men upplevelsen är positiv när man vant sig) och otroligt underhållande, med perfekta skådespelarprestationer - inte bara av den briljante Johnny Depp. Många har klagat på att karaktärsdjup och förklaringar saknas och till viss del kan jag förstå dem. Å andra sidan - varför måste man alltid ha det? Filmen klarar sig utmärkt utan detta; John Dillinger är en bankrånare, och polisen är grinig på honom. Det är det enda man behöver veta, eftersom det är vad filmen fokuserar på.
Public Enemies är alltså en riktigt bra film. Jag har bara sett Collateral och Miami Vice, av Michael Manns övriga filmen, och dessa två slår den helt klart. Den är en bra bit ifrån Johnny Depps allra bästa filmer (jag är stort Depp-fan) men som sagt riktigt bra. Jag är mycket nöjd.
Visuellt välgjord (något rörigt med ostadig handkamera på stor filmduk till en början, men upplevelsen är positiv när man vant sig) och otroligt underhållande, med perfekta skådespelarprestationer - inte bara av den briljante Johnny Depp. Många har klagat på att karaktärsdjup och förklaringar saknas och till viss del kan jag förstå dem. Å andra sidan - varför måste man alltid ha det? Filmen klarar sig utmärkt utan detta; John Dillinger är en bankrånare, och polisen är grinig på honom. Det är det enda man behöver veta, eftersom det är vad filmen fokuserar på.
Public Enemies är alltså en riktigt bra film. Jag har bara sett Collateral och Miami Vice, av Michael Manns övriga filmen, och dessa två slår den helt klart. Den är en bra bit ifrån Johnny Depps allra bästa filmer (jag är stort Depp-fan) men som sagt riktigt bra. Jag är mycket nöjd.
Saknas
för
(inlägget har redigerats)
Inga inlägg
Finns ingen i världen som regisserar eldstrider som Michael Mann. Oavsett filmens övriga innehåll så är eldstriderna så bra att man får lite ribba. Det är hans foto blandat med den där ljudmixen och den totala avsaknaden av musik - han låter vapnen tala. Fantastiskt.
I övrigt tycker jag att Depp och Cotillard saknar lite kemi för att få den passionerade kärleksaffären att fungera. Jag har egentligen aldrig varit ett fan av den här sortens kärlekshistoria som bara är för att de säger att den är.
Bale och Depp gör annars riktigt fina insatser och till skillnad från Crockett känner jag för alla huvudkaraktärer, även om de emellanåt kan kännas tunna. Den "affärsmässiga" sidan av de båda tycker jag fängslar, Bale porträtterar Melvin Purvis perfekt, och man känner vad han går igenom.
Måste slå ett slag för fotot och ljudet som jag nämnde när jag pratade om eldstriderna, det är i stort sett felfritt i övrigt också, och musiken sitter klockrent i flera scener.
Slutscenen var riktigt grym.
Filmen landar på en fyra och jag ser fram emot att se den igen.
I övrigt tycker jag att Depp och Cotillard saknar lite kemi för att få den passionerade kärleksaffären att fungera. Jag har egentligen aldrig varit ett fan av den här sortens kärlekshistoria som bara är för att de säger att den är.
Bale och Depp gör annars riktigt fina insatser och till skillnad från Crockett känner jag för alla huvudkaraktärer, även om de emellanåt kan kännas tunna. Den "affärsmässiga" sidan av de båda tycker jag fängslar, Bale porträtterar Melvin Purvis perfekt, och man känner vad han går igenom.
Måste slå ett slag för fotot och ljudet som jag nämnde när jag pratade om eldstriderna, det är i stort sett felfritt i övrigt också, och musiken sitter klockrent i flera scener.
Slutscenen var riktigt grym.
Filmen landar på en fyra och jag ser fram emot att se den igen.
Är grymt nöjd med filmen! Det som förstörde filmupplevelsen var att vi var tvungna att sitta längst ner i biosalongen då biljetterna var fullbokade.
Det blir en:
Det blir en:
Den här filmen... Åh! Vill bara se den, Men jag har en massa saker att göra så den får vänta 
Jag märkte att det var lite fel på ljudet (växlade mellan lågt och jättehögt ljud) i biosalongen som jag såg filmen i (Salong 10 i Heron City). Var det fel på filmen eller någonting som SF har gjort fel?
Den här filmen ska jag se i helgen!!! 
Det finns ingen som gör film som Michael Mann. Han är en sann auteur. Och det är ingen tvekan om att Public Enemies är en sann Mann-film. Men som det redan påpekats av vissa är det en film man kanske måste se två gånger för att fullständigt absorbera. Inte för att det är en komplicerad film, för det är det inte, filmens handling är snarare väldigt rak. Men jag är inte säker på att det, i det här fallet, är handlingen som gör själva filmen.
Rent visuellt liknar inte Public Enemies något jag sett tidigare. För att låna ett uttryck jag läste i en diskussion om filmen så är det som att [i:3nta48ir]återupptäcka bilden[/i:3nta48ir]. Det är faktiskt fascinerande. Det är HD video precis som i Collateral och Miami Vice, men det här är något nytt och om det beror på det faktum att det är en annan kamera eller en annan DP (då Dion Beebe, nu Dante Spinotti) är svårt att säga. Troligtvis en kombination. Och jag får nog släppa det där om att fotot skapar en dokumentär känsla, det är inte det som det handlar om. Det är ett nytt alternativ till klassisk film; det handlar om bildfokus, färger, textur. Att du nästan kan sträcka ut handen och känna på skådespelarens ansikte i närbild, se vad som rör sig under ytan och i ögonen. Mann (och Spinotti) gör något spännande och unikt med filmmediet i Public Enemies som få, om ens någon annan, försöker sig på just nu.
En annan visuell aspekt jag inte kunde låta bli att påverkas av och fundera över är våldet, och mer specifikt hur våldet skildras i bild. Du [i:3nta48ir]ser[/i:3nta48ir] att människor skjuts och dör, du [i:3nta48ir]ser[/i:3nta48ir] att skotten träffar och går igenom kroppar. Det är våldsamt, brutalt och rått. Och det känns. Ur en ren dramatisk synpunkt är det viktigt men även för att visa vapnens kraft och illustrera på ett tydligt sett att de här personerna spelar ett spel med livet som insats. Inte konstigt att Dillinger ständigt levde i nuet, utan en tanke på morgondagen.
Förresten: efter att ha sett Thompsons avfyras i den här filmen, kommer man någonsin kunna se en annan film som utspelar sig i klassisk gangstermiljö utan att fnysa åt skottlossningarna? Actioninslagen överlag men Little Bohemia-sekvensen framför allt är fruktansvärt bra. Utan att överdriva måste jag säga att min puls höjdes och svetten nästan trängde fram under Little Bohemia-scenerna och man kunde nästan känna att hela salongen höll andan. Häftigt. [spoiler=:3nta48ir]Jag tyckte även Baby Face Nelsons dödsscen var fantastisk i sin våldsamma bildpoesi. Stephen Graham är minnesvärd i rollen.[/spoiler:3nta48ir]
Jag har mer att säga om filmen men jag hinner och "orkar" inte skriva mer just nu. Andra saker jag också vill beröra är två avgörande och viktiga scener i slutet av filmen som är av stor vikt för Dillinger som karaktär, skådespeleriet överlag och hur Public Enemies teman passar in i Manns filmografi överlag. Tror jag. Men mer om det senare.
Rent visuellt liknar inte Public Enemies något jag sett tidigare. För att låna ett uttryck jag läste i en diskussion om filmen så är det som att [i:3nta48ir]återupptäcka bilden[/i:3nta48ir]. Det är faktiskt fascinerande. Det är HD video precis som i Collateral och Miami Vice, men det här är något nytt och om det beror på det faktum att det är en annan kamera eller en annan DP (då Dion Beebe, nu Dante Spinotti) är svårt att säga. Troligtvis en kombination. Och jag får nog släppa det där om att fotot skapar en dokumentär känsla, det är inte det som det handlar om. Det är ett nytt alternativ till klassisk film; det handlar om bildfokus, färger, textur. Att du nästan kan sträcka ut handen och känna på skådespelarens ansikte i närbild, se vad som rör sig under ytan och i ögonen. Mann (och Spinotti) gör något spännande och unikt med filmmediet i Public Enemies som få, om ens någon annan, försöker sig på just nu.
En annan visuell aspekt jag inte kunde låta bli att påverkas av och fundera över är våldet, och mer specifikt hur våldet skildras i bild. Du [i:3nta48ir]ser[/i:3nta48ir] att människor skjuts och dör, du [i:3nta48ir]ser[/i:3nta48ir] att skotten träffar och går igenom kroppar. Det är våldsamt, brutalt och rått. Och det känns. Ur en ren dramatisk synpunkt är det viktigt men även för att visa vapnens kraft och illustrera på ett tydligt sett att de här personerna spelar ett spel med livet som insats. Inte konstigt att Dillinger ständigt levde i nuet, utan en tanke på morgondagen.
Förresten: efter att ha sett Thompsons avfyras i den här filmen, kommer man någonsin kunna se en annan film som utspelar sig i klassisk gangstermiljö utan att fnysa åt skottlossningarna? Actioninslagen överlag men Little Bohemia-sekvensen framför allt är fruktansvärt bra. Utan att överdriva måste jag säga att min puls höjdes och svetten nästan trängde fram under Little Bohemia-scenerna och man kunde nästan känna att hela salongen höll andan. Häftigt. [spoiler=:3nta48ir]Jag tyckte även Baby Face Nelsons dödsscen var fantastisk i sin våldsamma bildpoesi. Stephen Graham är minnesvärd i rollen.[/spoiler:3nta48ir]
Jag har mer att säga om filmen men jag hinner och "orkar" inte skriva mer just nu. Andra saker jag också vill beröra är två avgörande och viktiga scener i slutet av filmen som är av stor vikt för Dillinger som karaktär, skådespeleriet överlag och hur Public Enemies teman passar in i Manns filmografi överlag. Tror jag. Men mer om det senare.
Saknas
för
Inga inlägg
Jag ger den en tumme upp. Av alla hans välgjorde filmer så anser jag dock att den är svagast.
1. Heat
2. Collateral
3. The Insider
4. The Last of the Mohicans
5. Public Enemies
X. Miami Vice
Richie, vad tyckte du om Stephen Langs prestation? I mitt tycke filmens bästa om man ser på hur många scener han var i.
1. Heat
2. Collateral
3. The Insider
4. The Last of the Mohicans
5. Public Enemies
X. Miami Vice
Richie, vad tyckte du om Stephen Langs prestation? I mitt tycke filmens bästa om man ser på hur många scener han var i.
[quote="Street Scum":3d12mppb]Richie, vad tyckte du om Stephen Langs prestation? I mitt tycke filmens bästa om man ser på hur många scener han var i.[/quote:3d12mppb]
Han står helt klart för en minnesvärd insats, men nu var det nästan en vecka sen jag såg filmen så jag minns inte allt helt klart. Det som är intressant med hans rollfigur, Charles Winstead, är den roll han spelar i förhållande till Dillinger. Manns filmer innehåller inte sällan rollfigurer som på olika sätt reflekterar varandra, Dillinger motpart i denna film är dock inte Purvis som mer eller mindre är en slav till systemet, något Manns individualistiska protagonister, som lever i samhällets utkanter, föraktar. Man kan snarare hävda att att det är Winstead som ser något i Dillinger han på sätt och vis respekterar, det är troligtvis därför han känner sig skyldig att [spoiler=:3d12mppb]höra Dillingers sista ord i livet och sedan berätta detta för Billie.[/spoiler:3d12mppb]
Skådespeleriet överlag är bra, Depp är karismatisk, men på ett nedtonat sätt och han visar att det finns både kyla och värma i Dillinger. Det är en prestation som ligger i de små stunderna, gesterna, mimiken och blickarna. Men som sagt ganska nedtonat så man behöver nästan se filmen en gång till för att registrera allt. Det lite samma sak med Bale även om han är än mer svårläst, han är till stor del sammanbiten och allvarlig men det är ändå något smått intressant med hans insats som Purivs, men jag kan inte sätta fingret på vad. En scen som fastnade i minnet var den där han står med ryggen vänd mot ett pågående våldsamt förhör och hans ansikte är i närbild, det är vid såna tillfällen Spinottis foto verkligen skapar något intressant.
Jag håller faktiskt med Tyler om att man inte helt och hållet tror på kärlek mellan Dillinger och Billie...till en början. Men scenen då Dillinger kör iväg från platsen där [spoiler=:3d12mppb]Billie arresterats och han bryter ihop och börjar gråta gjorde ett starkt intryck på mig. Det kändes bara så äkta på något sätt. Förhörsscenerna med Bilie var också jäkligt starka, där briljerar faktiskt Cotillard. Det är hennes bästa scener i hela filmen.[/spoiler:3d12mppb] Det var två saker som, för min del, gjorde kärlekshistorien både trovärdig och på samma gång verklig.
Crudup som Hoover var också en härlig insats, det kändes som att han trivdes i rollen. Jag hade gärna sett mer av Jason Clarke som "Red" Hamilton men förstår varför han inte gavs mer utrymme, det hade dock varit kul att se mer av vänskapen mellan honom och Dillinger.
Han står helt klart för en minnesvärd insats, men nu var det nästan en vecka sen jag såg filmen så jag minns inte allt helt klart. Det som är intressant med hans rollfigur, Charles Winstead, är den roll han spelar i förhållande till Dillinger. Manns filmer innehåller inte sällan rollfigurer som på olika sätt reflekterar varandra, Dillinger motpart i denna film är dock inte Purvis som mer eller mindre är en slav till systemet, något Manns individualistiska protagonister, som lever i samhällets utkanter, föraktar. Man kan snarare hävda att att det är Winstead som ser något i Dillinger han på sätt och vis respekterar, det är troligtvis därför han känner sig skyldig att [spoiler=:3d12mppb]höra Dillingers sista ord i livet och sedan berätta detta för Billie.[/spoiler:3d12mppb]
Skådespeleriet överlag är bra, Depp är karismatisk, men på ett nedtonat sätt och han visar att det finns både kyla och värma i Dillinger. Det är en prestation som ligger i de små stunderna, gesterna, mimiken och blickarna. Men som sagt ganska nedtonat så man behöver nästan se filmen en gång till för att registrera allt. Det lite samma sak med Bale även om han är än mer svårläst, han är till stor del sammanbiten och allvarlig men det är ändå något smått intressant med hans insats som Purivs, men jag kan inte sätta fingret på vad. En scen som fastnade i minnet var den där han står med ryggen vänd mot ett pågående våldsamt förhör och hans ansikte är i närbild, det är vid såna tillfällen Spinottis foto verkligen skapar något intressant.
Jag håller faktiskt med Tyler om att man inte helt och hållet tror på kärlek mellan Dillinger och Billie...till en början. Men scenen då Dillinger kör iväg från platsen där [spoiler=:3d12mppb]Billie arresterats och han bryter ihop och börjar gråta gjorde ett starkt intryck på mig. Det kändes bara så äkta på något sätt. Förhörsscenerna med Bilie var också jäkligt starka, där briljerar faktiskt Cotillard. Det är hennes bästa scener i hela filmen.[/spoiler:3d12mppb] Det var två saker som, för min del, gjorde kärlekshistorien både trovärdig och på samma gång verklig.
Crudup som Hoover var också en härlig insats, det kändes som att han trivdes i rollen. Jag hade gärna sett mer av Jason Clarke som "Red" Hamilton men förstår varför han inte gavs mer utrymme, det hade dock varit kul att se mer av vänskapen mellan honom och Dillinger.
Är filmen lite sorlig? Tänkte ifall man blir lite berörd när man ser den?
[quote="Remus":3jdfgh8g]Är filmen lite sorlig? Tänkte ifall man blir lite berörd när man ser den?[/quote:3jdfgh8g]
O ja. Vid två tillfällen
Edit: Det stavas [b:3jdfgh8g]sorgligt[/b:3jdfgh8g]
O ja. Vid två tillfällen
Edit: Det stavas [b:3jdfgh8g]sorgligt[/b:3jdfgh8g]
Haha! Jag skrev lite fort och såg mig inte för när jag skrev. Sorgligt. Sorligt. oj oj.
Men det låter bra! Ser fram emot denna!
Men det låter bra! Ser fram emot denna!