Intervju

Skribent

Alexander Kardelo

24 oktober 2011 | 16:01

Att skapa ett monster

Biohöstens värsta filmmonster hittas i den brittiska sci-fi-thrillern "Attack the Block". I filmen anländer de från yttre rymden, i verkligheten kom de från Stockholm. Vi har träffat effektstudion Fido på Södermalm för att höra mer om arbetet.

- Storyn bakom är att det inte skulle ligga så mycket jobb alls bakom de här monstren. De var "men in suits" som filmades. När det väl kom till kritan visade det sig att regissören var inte speciellt nöjd med hur de såg ut, förklarar Mattias Lindahl, Visual Effects Supervisor på Fido. 

- Vi började titta på pälsen, försökte få till den här spike-iga looken. Sen visade det sig att han (Joe Cornish, reds.anm) tyckte inte riktigt om hur käftarna såg ut heller. Så vi ändrade dem också helt. Vad du ser i slutändan av filmen är mer eller mindre 100 procent CG, fast gjort utanpå det riktiga. 

- Tänderna ser bra ut, problemet var bara att den kunde inte artikulera speciellt bra. Man ville att den skulle gå från hopbiten, försöka sniffa, morra och typ stort vrål… Den klarade inte av alla de här grejerna. 

Eftersom monstren inte har några ögon, åtminstone inte vad som syns, arbetade man mycket med tänderna så att de nästan blir som ögon, förklarar Mattias Lindahl. Pälsen gjordes mer spiky och färgkorrigerades - tanken med monstren är att de är svartare än svart.

Hur pass tidigt blev ni inblandade i projektet?

- Jag var faktiskt redan involverad i filmen när jag jobbade på Double Negative i London. Det var tänkt att jag skulle hålla i projektet från deras sida, men då hade jag redan bestämt mig för att flytta hem till Sverige, så jag drog mig ur. Sen drog projektet ut på tiden, så i slutändan kunde inte Double Negative göra jobbet själva för de hade slut på resurser. De ringde till oss och bad om hjälp, så vi tog över jobbet till stor del. De gjorde fortfarande en relativt stor del, det var väl en 50/50 split. 

- Vi blev kontaktade i augusti 2010, vi levererade i februari 2011. Men själva det faktiska jobbet tog väl fyra månader. Det är mycket strul om att faktiskt komma till skott, det var mycket delande om vad som ska göras. Ska vi göra CGI eller… 

- Du ser att det är en stor gummihand i förgrunden och väldigt syntetisk päls. Vi ändrade om helt i CGI, lade på klor, och när varelserna dör ser vi tänder som "släcks". Munnen ser väldigt plastig och gummiaktig ut, ingen speciell form på den. 

Var det tänkt från början att det skulle göras CGI på det här sättet?

- När jag blev först involverad i London var snacket att vi skulle göra det mesta i grading. Vi skulle grada ner highlights i pälsen. Men då hade regissören räknat med att han skulle få allt det här gratis, att det skulle funka, men det gör det inte uppenbarligen så grading skulle inte ha gjort speciellt mycket. Så det blev mer jobb än vad de hade tänkt sig. 

- Här är ett att de största skotten. Vi har multiplicerat monstren. Samma sak här, två stycken monster i dräkter. Vi har lagat golvet för det var filmat på set build istället för riktig korridor, för att göra golvet bredare. Vi har lagat golvet och lagt på en jäkla massa mer monster. 

Dessutom lades klor till, samt en extra led för att mjuka upp rörelsen. Mycket arbete ligger bakom för att få den snygga slowmotion-scenen så realistisk som möjligt.

- Det är fullständigt upplyst. Man ser allting, vad som hände också är att resten av monstren filmades mot greenscreen, och en så kallad "poor man's motion control". Motion control är en kamerarörelse som kan programmeras så att den gång på gång på gång gör precis samma rörelse. Om man inte har pengar nog, gör man precis samma sak på en dolly. Eller försöker göra likadant, vad som händer då är att det är en himla massa rörelse i olika leder som man är tvungen att stabilisera bort för att få det att passa.

Mattias Lindahl går vidare med att presentera den största utmaningen i filmen, som är en en av slutscenerna.

- Här hade de filmat fyrverkerier på riktigt i rummet, men sättet som det var filmat på gjorde det omöjligt att få loss fyrverkerierna från platen… Vi var tvungna att få loss elementen för att kunna stoppa in monstren bakom. Vi var tvungna göra om dem helt med CG, inte bara det utan få dem att passa precis med de elementen som var filmade för Joe, regissören, tyckte väldigt mycket om det riktiga. Det kom väldigt sent. Det var lite klurigt.

Hur jobbade ni med regissören? Hur mycket är er egna vision? 

- Just det här projektet var det väldigt långt gånget i projektet. Det var inte så himla mycket mer input mer än just utseendet på munnen hade vi ju input på, för att få den att funka på bästa sätt. Det var bara lite lösa idéer om vad som skulle göras. Vi gjorde konceptjobb på det för att få det klart. 

- Här har vi lite konceptjobb som vi gjorde tidigt, för att visa formen och tänderna som låg bak i munnen, och försöka visa lite mer vilka uttryck man skulle kunna göra med den här munnen. Vi gjorde även en så kallad motion study, där man kollar på hur pass mycket munnen skulle kunna öppnas. Vi hade en idé som inte riktigt kom igenom i filmen, som en vit haj som kan liksom haka av sitt käkben… Ormar har det också. För att verkligen få ut tänderna. 

Även med muskulaturen inne i munnen kom inspirationen från djurvärlden:

- Det är nån slags misch-masch… Vad var det vi sa? "Monkey fucked a fish", var vad vi kom fram till. Men det måste ju kännas som nånting som kan finnas. Det är ju naturligt att titta på djur och ta olika element. Det unika är ju att det är inte ofta man ser håriga monster. Det fanns en diskussion om kladd eller inte. Regissören ville inte alls tänka åt Alien-hållet. 

Är det här det största projekt som ni har gjort?

- I distribution skulle jag nog säga att det är det näst största vi har gjort. "Kick-Ass" till exempel som vi gjorde innan den här, var såklart mycket större i tittarsiffror, men där gjorde vi en mindre del av jobbet.  

Hur mycket har ni annars jobbat med just film?

- Normalt har vi kanske en 40/60 split mellan film och reklam. "Håkan Bråkan" var väl den första svenska digitala karaktären i en film, som vi gjorde.

På Mattias Lindahls meritlista finns storfilmer som "Batman Begins", "Die Another Day", "10.000 B.C." och flera Harry Potter-filmer. Fido har, efter bland annat "Låt den rätte komma in" och "Kick-Ass", fått i uppdrag att skapa en del av effekterna till den kommande "Underworld"-filmen.  

Var det "Låt den rätte komma in" som var er väg in i Hollywoodfilm?

- Ja och nej, det handlar mycket om kontakter också. Jag har jobbat mycket i London i många år, och många förfrågningar kommer den vägen. Men absolut, jag tror att "Låt den rätte komma in" har fungerat väldigt bra för oss, det är väldigt många som har sett den, den har vunnit fantastiska priser.

Vilka filmer har de bästa effekterna enligt dig?

- Det är väl de som inte syns. De man inte tänker på. Rendition-effekter används väldigt annorlunda idag. "Avatar" är väl höjdpunkten av vad som har gjorts idag. Till såna saker som man aldrig ser, som att fixa till några hus för att få dem tidsenliga, till exempel. En film som jag jobbade på, "The Bourne Ultimatum", är ett väldigt bra exempel. Det var före min tid på Fido. Man går från den och tänker inte på att man sett effekter överhuvudtaget. Men det var genomgående genom hela filmen. Jag tycker mest om såna här små aspekter som faktiskt inte syns att man har gjort.   

Till sist, hur ska det perfekta filmmonstret vara? 

- Det ska skrämma brallorna av en.

Se "Attack the Block" på bio från den 28:e oktober. 

| 24 oktober 2011 16:01 |