Ibland är det svårt att välja sin nästa film. Utbudet är numera gigantiskt, men jag ska göra det väldigt enkelt för dig. Om det är en ny film som passar alldeles utmärkt att se hemma över helgen, så är det John Carneys nya och charmiga långfilm "Flora and Son".
Handlingen följer den ensamstående mamman Flora, spelad av en helt fantastisk Eve Hewson ("Bad Sisters"), när hon bestämmer sig för att lära sig att spela gitarr. Hon har också en ordentligt krävande unge att ta hand om och ett livspussel som säkert påminner om många andras. Vilket betyder att det är till internet och YouTube hon vänder sig för att hitta någon som kan hjälpa henne att lära sig spela gitarr.
Det leder till att hon stöter på den charmiga musikern Jeff, spelad av Joseph Gordon-Levitt, som bor på andra sidan världen men erbjuder digitala gitarrlektioner. Och resten av filmen är sedan en serie fantastiskt härliga samtal, sprinklat med ett gäng riktigt grymma låtar specialskrivna för filmen. Ja, och sedan är ungen med på ett hörn också så klart.
Om du sett någon av Carneys ("Sing Street", "Modern Love") tidigare filmer så hör den här definitivt till en av hans bästa hittills. Det härliga med hans filmer är att de inte utvecklar sig som vanliga filmer och man vet aldrig riktigt var berättelsen ska leda oss... mer än att det troligtvis inte är dit du tror. I vårt samtal med Carney så pratar vi om det faktumet, att hans filmer aldrig verkar följa mallen, vilket visar sig ha en ganska enkel förklaring:
John Carney under inspelningarna av "Flora and Son".
Jag måste börja med att säga att jag är ett stort fan efter att ha sett "Sing Street", "Begin Again" och "Modern Love" redan innan "Flora and Son", som jag nu också gillade.
- Vad kul att höra!
Nu vet jag inte om du sett eller hört Bo Burnhams "Welcome to the Internet", men jag känner att "Flora and Son" är lite av den positiva motsvarigheten till hans långt mer pessimistiska syn på vad internet kan bidra med. Var det något du tänkte på när du skrev filmen?
- Jag tror att till en början så var det bara något som hände av sig själv. Men sedan började jag aktivt tänka på det allt mer när jag själv insåg att det var dit det lutade. Jag insåg att det gick att hitta och lyfta fram delar av internet som faktiskt inte är sådär fruktansvärda och polariserade som det oftast verkar vara. Det måste finnas något gott där också.
- Så jag tänkte på det här med kreativitet, hur folk delar med sig av sånger och ljudfiler över internet. Något jag själv gör och varit tacksam över att kunna göra. Men du har absolut rätt i din spaning. Om vi skulle säga att internet består av en miljard olika små rum, där det i regel bara föregår en massa skit, så är det här en film om det där enstaka rummet där något coolt, kreativt och hjälpsamt faktiskt händer.
"Det är troligtvis misstag som jag gör i mitt filmskapande som du gillar"
Eve Hewson och Joseph Gordon-Levitt som Flora och Jeff i "Flora and Son".
Något annat jag har tänkt på när jag ser tittar på dina produktioner, är hur de sällan följer "mallen" för hur andra filmer eller serier skulle ha valt att gå med berättelsen. Och det menar jag som något väldigt positivt. Men är det ett aktivt val du gör? Eller råkar det bara bli så eftersom att berättelsen växer fram på det sättet naturligt för dig?
- Jag gör det inte medvetet. Jag tror nog att jag gör det eftersom jag inte har någon utbildning i grunden för det jag gör. Jag gick aldrig på filmskola och lärde mig "rätt sätt" att spela in filmer på. Jag förstår kanske inte riktigt filmskapande på samma sätt som någon som studerat filmhistorien och filmskapandet ordentligt kan.
- Så, troligtvis är det du gillar med mina filmer - och jag förstår precis vad du menar. Men det är troligtvis misstag som jag gör i mitt filmskapande som du gillar, om jag ska vara ärlig. Kanske om jag hade haft kunskapen att fixa "misstagen" och låtit filmerna ta den mer förväntade vägen, så hade kanske både jag och filmerna kunnat dra in mer pengar. Men det är inte ett aktivt val från min sida.
- Jag gör valen baserat på att det är vad jag själv anser är det bästa sättet för filmen att utvecklas på. Baserat på mitt egna sett att se på världen. Men jag tycker att det är ett intressant ämne som du lyfter här. För i tv-världen just nu så händer det allt oftare att man ser något och tror att handlingen ska gå till ett specifikt ställe, för att hamna någon helt annanstans.
- Jag har själv sett flera tv-serier där jag blivit väldigt förvånad över var man hamnat i slutet. Särskilt när det gäller komediserier, där det precis som du säger, kan kännas som att man försöker finta bort tittarna med flit för att sedan gå åt ett helt annat håll plötsligt. Så jag undrar om det är ett tecken på att "mallarna" börjar suddas ut allt mer, både på film och tv. Jag tycker det känns spännande att man börjar släppa filmskapandet mer fritt och att det är okej att bryta mot "mallarna" som formats under alla dessa årtionenden på ett helt annat sätt nu.
"Flora and Son" finns nu tillgänglig hos Apple TV+.
Har du sett någon av John Carneys tidigare filmer? Vilken är din favorit? Kommentera gärna nedan!
