Blandade känslor när "Game of Thrones" går i graven

Snart är det dags – den åttonde och sista säsongen av ”Game of Thrones” drar igång i april. Vem som till sist kommer att sitta på Järntronen är ännu en väl förborgad hemlighet för alla som inte jobbat med serien. Och skådespelarna får självklart inte avslöja någonting ännu – men de kan ju antyda.

MovieZine mötte Nikolaj Coster Waldau, som spelar Jaime Lannister, och Jerome Flynn, som spelar hans vapendragare Bronn, i London. Flynn kom in i intervjurummet på Corinthia Hotel med en stor salladsskål i handen.

Jerome Flynn: Är det väldigt oartigt av mig att äta med vi talar? Jag är så hungrig.

Nikolaj Coster-Waldau: Det är bäst att låta honom äta. Man vet aldrig vad som kan hända annars. Du vill inte se vad som händer. Han blir som Hulken.

 

Hur känns det nu när det är över, när ni har spelat in det sista avsnittet och väntar på premiären? Ni har ju hållit på med "Game of Thrones" i ett decenium.

NCW: Det är lite blandade känslor. Jag känner mig lättad, jag känner mig stolt över att ha varit en del av något som gjort så stort intryck och som blivit så framgångsrikt. Lättnad över att det är slut, lättnad över seriens showrunners har sett till att den blivit så som de ville. Mindre seriösa personer kunde ha bestämt sig för att tjäna mer pengar och låta serien fortsätta i fyra-fem år till. Men de insisterade på att det här var den berättelse de ville berätta, den skulle inte bli längre än så här. Det är det jag menar med lättnad. Jag älskar mitt jobb, jag älskar att vara skådespelare, och det här har gett oss stora möjligheter. Det är kul att gå vidare till någonting nytt. Men självfallet kommer jag att sakna alla de fantastiska personer jag har arbetat med.

 

JF: Det är en mix av känslor. Jag känner mig fortfarande lite chockad. Har det här verkligen hänt? Jag trodde att jag aldrig skulle jobba som skådespelare igen, jag hade inte gjort något på tio år. Jag hade flyttat till Wales. Och min agent sa ”det är den här saken”, och jag råkade vara i stan, och jag hatade att gå på audition. Men det hände och det har känts fantastiskt att få vara en del av det här. Det känns som om ”jag klarade det”, många skådespelare känner det som att ”jag kommer att bli avslöjad en dag”, det finns alltid där i bakgrunden. Serien har öppnat upp en massa dörrar, som inte fanns där tidigare. Underbart att jag nu blir erbjuden roller som jag tidigare aldrig skulle ha kommit i närheten av. Jag är mycket tacksam.

 

Jerome Flynn som Bronn och Nikolaj Coster-Waldau som Jaime Lannister i "Game of Thrones".

 

Jerome, du har ju också varit framgångsrik som sångare?

- Ja, när jag fick det här jobbet, sa nån ”läs bloggarna”. Jag visste inte vad en blogg var, jag visste att ”Game of Thrones” var så stort tack vare böckerna. Och då var det fans av böckerna som gick igenom vilka som skulle spela i serien och en av dom skrev ”det här är den värsta dagen i mitt liv”. För dom kunde inte få ihop bilden av den här sångaren med Bronn, som är en skitstövel rakt igenom.

Sjöng du någonting i serien?

NCW: Ja, det gjorde han.

JF: Jag blev väldigt förvånad när dom gav mig sånger. Seriens showrunners kommer ju från USA. När de såg min bandade audition hade de inte en aning om min bakgrundshistoria. Tack gode Gud för det, för i så fall hade jag säkert inte fått rollen. Sen sa de ”du är ju sångare, så du får några sånger”.

 

 

Nikolaj, vad tänker du när du ser tillbaka? Från början är ju Jaime och Tyrion personer som man avskydde, nu har de istället blivit seriens moraliska kompasser.

NCW: Ja, jag hade verkligen tur med den här karaktären, jag tycker han är så intressant. Även on det utspelas i den här galna världen och hans förutsättningar är så extrema så kan man ändå relatera till honom. Och du har rätt, han har en stark moralisk kompass och han är en person som följer det han tror på.

 

- Det där är nyckeln till allt i "Game of Thrones", att den blivit så framgångsrik, att det finns en hög uppskattning av människans villkor och hur det aldrig är linjärt, hur det aldrig är det ena eller det andra. Vi är vana vid att skildringar av relationer på film och TV, och det blir väldigt fort svart eller vitt, ”du förrådde mig, nu älskar jag dig inte längre”, typ. I verkliga livet, om du levt länge i en relation, så vet du att det är inte så. Ni kan ha ett häftigt gräl och ändå bli sams, och sen har ni ett nytt gräl och så blir ni sams. Om ni en gång satt klorna i varandra så är det svårt att släppa taget. Kärleken är konstig.

 

- Relationen mellan Jaime och Cersei är riktigt intressant. På ytan är det så snurrigt och dom borde inte vara tillsammans, det är lätt att säga så utifrån. Men de är tillsammans. Ett långt svar på din fråga. Ja, jag älskar den här karaktären. Jaime är en bra kille, även om han i första avsnittet gör något avskyvärt och försöker döda ett barn och säger ”vad gör jag inte för kärleken”. Men han följer sin linje till sin sista scen i serien. Han är en person som gör sånt som är avskyvärt och sånt som är bra.

 

 

Tar ni mer er något från serien som ni känner att ni alltid kommer att bära med er?

JF: Jag kan inte säga att det finns någon enda specifik sak som jag tar med mig, som jag har lärt mig. Vi har jobbat med det här i bortåt tio år av våra liv, så vi har lärt oss hela tiden. Att få jobb som skådespelare är en gåva i sig, och att då få jobba med någonting som är så fantastiskt kreativt, man arbetar med bra material och underbara människor. För mig har det handlat om att lära mig att uppskatta det jag gjort medan jag haft möjlighet att göra det. Sen, när serien blev större och större, så kände jag ett tryck på mig. Serien fortsätter, Bronn är kvar, dom måste gilla det jag gör. Och så kunde jag verkligen bli star struck. Jag hade inte jobbat med Maisie på tre år och se hur hon hade utvecklats. Det har säkert hjälpt min utveckling.

 

Hur reagerade ni när sista scenen för er var över?

NCW: Jag hade en fantastisk sista scen. Den var underbar. Den var det perfekta sättet att… jag kan ju inte berätta för dig hur scenen ser ut - men den var perfekt. Det var inte seriens sista scen, men nära slutet. Vi filmade på en vacker plats…vid det laget hade jag redan sett många kollegor göra sina sista scener och det hade varit många tårar och många fina tal, så jag visste vad jag kunde vänta mig, Jag hade inte väntat mig att det skulle påverka mig känslomässigt. Jag vet inte vad som hände, det måste ha varit nån allergi, jag måste ha fått något i ögat. Det var underbart.

 

- Tio år, ja, men om du går tillbaka tio år i livet, så ser du hur livet har förändrat dig. För tio år sedan hade jag små barn, nu har jag en 18-årig dotter med en pojkvän. Livet är sånt. Det var en underbar dag.

 

 

Tog ni något från inspelningen?

NC: Nej.

JF: Jag ville ha min läderjacka, men det gick inte. Allt ska ju gå på turné.

Hur kände ni det när ni läste slutet?

JCW: Jag blev imponerad.

JF: Jag också. Jag hade funderat över hur dom skulle lyckas och jag tycker dom hade gjort ett fantastiskt jobb.

Största chocken?

- När de högg huvudet av Ned Stark. Det satte tonen för hela serien. Ingen kunde gå säker.