Henrik JP Åkesson och Mattias Olsson gör sin långfilmsdebut med thrillern "Försvunnen" där Sofia Ledarp spelar en kvinna som tvingas kämpa för sitt liv när hon korsar vägar med en psykotisk mördare. Vi fick en snack med filmskaparna som regisserat tillsammans medan Åkesson producerat och Olsson skrivit manus och de berättade hur de inspirerats av 70-talsklassiker, jobbat med Oscarsbelönade ljudteknikern Per Hallberg och framtida hemliga projekt.
Hur fick ni idén till filmen?
Mattias: Idén kom 2004 tror jag. Jag har alltid gillat ganska enkla thrillers med vardagliga människor som hamnar i ovanliga situationer som t.ex. "Duellen", "Liftaren", "Breakdown". Jag ville skriva något åt det hållet. Så hade jag och Henrik precis avslutat en kortfilm vi gjort och så visade jag Henrik en kort version av manuset som han tyckte var jättebra.
Henrik: Jag läste treatmentet, det var på 40-50 sidor, och då sa jag bara "det här är vår första långfilm, punkt". Och sen började jag att jobba med att producera. Tanken var att jag skrev, hjälpte till att utveckla som producent och sen skulle vi regissera tillsammans och det är så det har blivit. Sofia Ledarp kom ju med redan hösten 2006. Jag såg henne på Stadsteatern och så kom hon med på direkten efter det. Björn Kjellman våren 2007, Per Hallberg kom med redan hösten 2007, Kjelle (Bergqvist) kom med 2008. Så vi har varit ett gäng som jobbat med den här filmen i många år. Sen har det blivit ett antal nej från Filminstitutet. Jag tänkte ju att vi måste göra filmen helt enkelt så då blev privat kapital lösningen och den är helt finansierad av privata medel.
Mattias: Den är ju inspelad i Blekinge då, som vi kommer ifrån. Från början tänkte vi filma uppåt landet men vi kände att vi hade 19 dagar på oss att göra det här och ville vara i miljöer som vi var bekanta med. Vi har gjort all location scouting själva och försökt hitta platser som är max 15 minuters bilfärd från vår huvudbas i Karlskrona. Och det lyckades vi med så det är tack vare det som vi lyckades hålla nere inspelningstiden. Det var ju ett riktigt tempo man fick ha men vi vann ju mycket eftersom det är ju en film som är kanske 70% exteriört dagtid. Då sparar man ju mycket på ljussättning, det naturliga ljuset spelar ju en stor roll i filmen. Vi hade faktiskt väldigt flyt med vädret måste jag säga vilket är rätt ovanligt när man gör film. När vi ville ha regn så kom det regn, när vi ville ha sol så kom det sol.
Henrik: När vi spelade in på trailern någon dag så hade vi fejkregn som de höll på att spruta på rutorna och då kom regn på riktigt. Och så sa vi "tack så mycket, nu behöver vi inget mer regn". Och då slutade det regna och kom sol istället. Så den var på den nivån, det verkade som om det var fler som ville att filmen skulle bli av.
Vad har ni haft för inspirationer till filmen?
Henrik: Det är framförallt som Mattias sa, "Duellen", "Breakdown", "Liftaren", "Den sista färden". Tanken är väl att nu förtiden är det så mycket splatter och gore. Man visar så mycket, antingen är det sex och naket eller blod. Man visar för mycket! Och jag vill inte se det när jag kollar på film. Jag anser att hotet om våld är fan så mycket mer spännande än själva våldet. Och det var det som var vår grundtanke att göra något med få karaktärer, få inspelningsplatser, liten budget och känslan av våld mer än man ser det. Så det är därför vi kallar det psykologisk thriller.
Detta är första svenska filmen för Per Hallberg (Oscarsbelönad ljudtekniker i Hollywood). Hur fick ni med honom?
Henrik: Det var så enkelt att jag ringde honom. Så skulle han vara i Sverige så vi träffades och fikade lite. Vi käkade blåbärspaj kommer jag ihåg och kaffe. Och så lade jag fram det här manuset och sa "nu är det väl dags att göra film i Sverige snart?". Han tyckte det lät spännande på direkten när jag pitchade och sen hade vi telefonkontakt. Det var väl först hösten 2009 som han sa "nej vafan, det här ska vi göra". Det handlade egentligen om att hitta när han hade tid helt enkelt, när han jobbar med 200 miljoners-filmer varje dag så var det svårt att få tid men sen hade han tid och då kom han in. Så vi var i Los Angeles i två månader och jobbade med Per.
Vad har ni för framtidsplaner? Vill ni själva åka och göra film i Hollywood?
Henrik: Vi utesluter ingenting, vi har ju sagt till Per att vi ska jobba ihop igen så det hoppas både vi och Per att vi kan göra. Sen om det blir ett svenskt eller utländskt projekt, det beror på hur den här går och vad som händer. Det kan ju hända jättemycket.
Mattias: Vi känner väl det att vi kanske vill byta genre så man inte fastnar i ett fack. Vi har väl lite rysaridéer men det finns också komedier, eventuellt någon miniserie i TV som är lite mer low-key. Men det har ju varit en fantastisk resa att bara få komma hit idag och tala inför alla de här människorna, många man känner igen och beundrat i många år, det är ju fantastiskt.
Henrik: Jag har en fantastisk bok som jag har rättigheterna att göra film till och som kommer att bli av. Jag kan inte säga vilken bok men inom ett halvår, år så kommer jag att ha en presskonferens och informera mer om vad det blir för film, men det kommer bli en jättefilm.
Mattias: Det är en storsäljare.
Henrik: Det är en väldig storsäljare, sålt över en halv miljon exemplar.
