I helgen är det biopremiär för en av årets bästa filmer. I dramakomedin ”Captain Fantastic” spelar Viggo Mortensen en änkling med en minst sagt annorlunda inställning till barnuppfostran. Hans sexbarnaskara växer upp i den amerikanska vildmarken, isolerade från iPads, skolor och moderna samhällen. De fångar och lagar sin egen mat, de läser böcker och diskuterar filosofi, och är förmodligen smartare än många i deras ålder, men denna udda livsstil kommer inte helt utan komplikationer.
Att uppfostra barnen i det vilda, långt från människor och skärmar, är det något som tilltalar dig?
- Ja, teoretiskt sett låter det bra. Ska man vara realistisk så, visst kunde man göra det, men med tanke på mitt jobb och mina intressen skulle det bli komplicerat. Jag gillar att veta vad som pågår i världen. Jag använder min dator för research för projekt jag jobbar på, och jag gillar att hålla kontakten med min familj. Det vore inte praktiskt. Men visst händer det att jag stänger av allt i perioder och det tycker jag kan vara hälsosamt att göra ibland. Man får inte låta tekniken ta kontrollen.
För tittaren är det aldrig helt klart om man ska älska eller hata din karaktär Ben. Där gjorde du ett riktigt bra jobb. Vad tycker du själv, är han en bra pappa?
- Det var något jag gillade med manuset första gången jag läste det. Jag hade ingen aning vad det skulle handla om, men jag insåg fort att titeln var ironisk. ”Captain Fantastic”? Det är omöjligt att vara perfekt eller fantastisk som pappa. Man kan försöka, och tack vare det kan man bli en bra pappa. Men jag blev överraskad av att det fanns så många lager i den här berättelsen. Och även hos Ben, han har sina fel och brister.
Tror du att föräldrar kan lära sig något av Ben?
- Jag tror att alla kan lära sig att vara mer ärliga mot sina barn. Jag tror att barn ofta är smartare än vad deras föräldrar inser. Det gäller särskilt första barnet. Barn lär sig väldigt fort, de snappar upp och förstår saker även om de inte kan sätta ord på allt. Och de kan definitivt avgöra när man ljuger för dem. Så man kan lika gärna berätta sanningen, för förr eller senare kommer de att få reda på den. Då blir de arga om man har ljugit för dem.
Hade du en verklig person att basera den här karaktären på?
- Bra fråga… När mina föräldrar separerade så flyttade jag med min mamma och mina två bröder från Argentina till USA. Jag var elva år och såg inte min far så ofta efter det. Min mamma gifte om sig med en trevlig man, jag gillade honom. Han hade en son, som blev min styvbror, han var i 35-årsåldern. En skruvad karaktär, han brydde sig inte så mycket om samhället och bröt gärna mot regler. Han blev en slags förebild för mig fast han säkert drack för mycket… Men han var alltid väldigt öppen och ärlig. Även om det handlade om saker som sex. Långt innan jag var redo att höra det sa han till mig: ”Se till att du använder kondom”.
Här fick du arbeta med sex otroliga, unga skådespelare. Blev du något av en pappa för dem även på inspelningen?
- Vi fann varandra snabbt. Jag tyckte att de var otroligt väl valda för sina roller. De förstod sina karaktärer på djupet och vad berättelsen handlade om. Jag förstod redan när jag läste manus att det skulle bli en bra film. Men för att göra en fantastisk film behövde vi hitta sex fenomenala skådisar. Och de gav allt. Vi träffades några veckor innan för att repetera och lära känna varandra. Och ganska snabbt började de yngre att kalla mig för ”sommarpappa”. Vi har träffats sedan den sommaren också, vi åker runt på festivaler och får återförenas då och då.
På tal om återföreningar. Det är snart femton år sedan ”Sagan om Ringen” släpptes. Planeras det något firande med det gamla gänget?
- Hmm, jag vet inte. Folk ser om filmen hela tiden och det kommer säkert hända något i december också. Men jag träffar dem ibland. För två veckor sen gjorde jag intervjuer i USA och sprang på två hobbitar, Billy Boyd och Dom Monaghan. Vi hade väldigt kul.
Blir du trött på att få Aragorn-frågor även femton år senare?
- Nej. Att klaga på det vore dumt. Utan den enorma framgången för trilogin hade jag kanske aldrig fått jobba med David Cronenberg. Jag har också lärt mig mycket. Peter Jackson gjorde något extraordinärt, han satte ihop ett jätte-team som blev som en enda stor familj, ungefär som vi i ”Captain Fantastic”. Det var ett ambitiöst projekt och jag har fått minnen för livet.
”Captain Fantastic” går upp mot ”Suicide Squad” i veckan. Varför ska man välja er film?
- De går inte att jämföra. Publiken borde se vår film först, och om man får tid över se den andra. Varför? För att man får skratta, gråta och kanske bli provocerad. En del kommer kanske bli chockade. Jag tror ärligt talat att filmen kommer öppna upp folks ögon, och få dem att minnas sådant som de har glömt eller se sin egna familj ur en ny synvinkel. Det är en väldigt stark film. Jag är säker på att ”Suicide Squad” är mycket underhållande, men jag tvivlar på att den får dig att fundera över hur du lever ditt liv.
"Captain Fantastic" går nu på bio.
BONUS: Motivera med en mening varför just DU bör få en "Captain Fantastic"-affisch signerad av Viggo själv! De bästa motiveringarna vinner.
