22 Jump Street 2014
Synopsis
Efter att ha tagit sig igenom high school (två gånger), står poliserna Schmidt och Jenko inför stora förändringar när de beger sig undercover på ett lokalt college. Men när Jenko möter en tvillingsjäl i skollaget, och Schmidt infiltrerar den bohemiska konstscenen, börjar de båda snart ifrågasätta sitt partnerskap.
Info
Originaltitel
22 Jump Street
Biopremiär
21 juni 2014
DVD-premiär
12 november 2014
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Sony Pictures
Åldersgräns
11 år
Längd
Samma lika, mindre rolig
Uppföljaren till stundtals hysteriskt roliga ”21 Jump Street” går möjligtvis att förlåta för att den försöker göra exakt samma sak en gång till, men hade behövt en jämnare nivå på humorn för att inte framstå som en misslyckad och direkt cynisk, men här och var småcharmig, kopia.
”22 Jump Street” är mån om att snabbt försäkra tittarna om att de inte kommer att få se någonting nytt. I en tidig scen förklarar en överordnad för de älskvärda och odugliga civilsnutarna Schmidt och Jenko att deras nya uppdrag – att infiltrera knarkhandlare på college – har möjliggjorts av framgången med det förra, och att ledningen nu vill se exakt samma sak en gång till. Den enda skillnaden är att man pumpat in dubbelt så mycket pengar i polismanövern, underförstått uppföljaren, som sist det begav sig. Man har "Carte Blanche" (blank check, odefinierat värde) i budgeten, något som Jenko feltolkar som att den australiensiska stjärnskådespelerskan Cate Blanchett på något sätt är inräknad i operationens kostnad.
Genom att på detta skämtsamma sätt visa att självmedvetenheten är hög vad gäller det futtiga i att försöka reproducera en succé utan nya idéer vill manusförfattare och producenter svära sig fria från alla tänkbara invändningar om upprepning från kritiker och publik.
Och visst, Jonah Hill och Channing Tatums kemi borde vara tillräckligt stark för ännu en imbecill, drumlig och pubertal hyllning till ”buddy cop”-genren, om Ice Cube är lika arg som vanligt och filmen så där skamlöst självsäker och oborstat charmig som ettan så duger det fint med mer av samma. Vi försöker faktiskt inte omdefiniera filmkonsten här.
Fast då måste ”22 Jump Street” givetvis vara ännu roligare, eller i alla fall minst lika rolig som sin föregångare. Annars är ju hela företaget direkt meningslöst. Och tråkigt nog fungerar ”22 Jump Street” mer än något annat som en påminnelse om vad som var kul med den första filmen. Några skratt här och där kan knappast mäta sig med de anfall av andnöd och akut käkförlamning som jag fick erfara under Schmidt och Jenkos knarkrus i första filmen, när jag på ren svenska garvade läppen av mig. I linje med löftet om att storyn i ”22 Jump Street” ska vara identisk med ettan upprepar man just den scenen här, fast på ett betydligt tråkigare sätt.
I sin strävan efter att göra det lätt för sig har manusförfattarna på detta sätt gjort det väldigt svårt för sig. Samma sorts replikskiften, återanvända situationer, så gott som hela tiden väntar jag, förgäves, på att nivån ska nå upp till forna höjder.
Är Ice Cube i gammal god skitförbannad form då? Jovars, han får dessutom synas en del utöver de scener där hans koleriske poliskapten vrålar förolämpningar åt sina underordnade i kontorsmiljö. Men även här är det långt mellan skratten och motsvarigheten till enkla men i sammanhanget briljanta repliker som ”You cherub-looking motherfucker” (till Jonah Hills karaktär när denne i första filmen ger sken av att vara en kvinnokarl) lyser med sin frånvaro.
Kvar som trumf finns bara bromance-relationen mellan huvudkaraktärerna, som denna gång utmanas av en blonderad, muskelpumpad sportfåne som aspirerar på att vara Jenkos tvillingsjäl. En hundögd Jonah Hill får vältra sig i sorgliga montage, och den ansatta kärleken mellan Schmidt och Jenko är lätt att tro på och känna för.
De vill ju bara kramas, Hill och Tatum, och det faktum att filmen inte störtdyker trots att det komiska materialet är så pass snålt tilltaget säger mycket om hur bra de fungerar ihop framför kameran. Jag spekulerar nu i att de hade det betydligt roligare på filminspelningen än vad undertecknad hade framför duken, ja, det är en vild gissning.
| 13 juni 2014 15:43 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (2)
Schmidt och Jenko hamnar återigen i blåsväder när de får ett nytt uppdrag:
De ska infiltrera ett universitet och utge sig för att vara studenter för att spåra en farlig drog som spridits på universitetets område...
Ganska lik den första filmen, men det gjorde ingenting!
Regissörsduon som regisserat filmer som "21 Jump Street" och "Lego the Movie" är nu tillbaka med en uppföljare till "21 Jump Street" och tro det eller ej, men jag har sett fram emot den här filmen mycket länge :)
Jag kommer verkligen ihåg när den första filmen kom och hur förvånad jag blev när den fick ett så varmt mottagande som den fick. Det tog ett par år för mig att se den men nu i efterhand måste jag verkligen erkänna att den var roligare än vad jag trodde att den skulle vara. (läs min recension här)
I "22 Jump Street" stod det klart ganska snabbt att man inte var ute efter att skapa en unik eller originell film, utan en film med samma upplägg som den första filmen.
Detta var en stor del av poängen genom filmens gång vilket jag tyckte kändes ganska skönt då detta visade tecken på självdistans.
Precis som den första filmen så var den här rolig på sina ställen, och det var framför allt kemin och karaktärerna som gjorde filmen intressant. Trots att det var ett ganska fjantigt upplägg och ytliga karaktärer så brydde jag mig om huvudkaraktärerna. "Bro-mansen" mellan Channing Tatum och Jonah Hill fungerade lika bra som tidigare och de fick båda två utrymme att "leka" mer med karaktärerna som de utvecklat i första filmen.
Nu verkar det som att jag höjer den här filmen till skyarna och så är det inte riktigt.
Mina förväntningar på den här filmen var riktgt låga men jag blev precis som med förra filmen positivt överraskad :)
Om ni vill titta på min videorecension klicka på länken nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=DOfRx11er4U
Barnslig, fjantig, töntig och alldeles underbar! Längesedan jag skrattat så mycket. Mycket bättre än första filmen. Rekommenderas varmt!