28 Hotel Rooms 2013

En man, vars namn vi inte får känna till, spelad av Chris Messina ("Devil", "Argo") jobbar som författare och har precis släppt sin debutroman, en bok som fått otroligt bra mottagande från pressen. Under sitt firande, träffar mannen på en kvinna spelad av Marin Ireland ("Future Weather"), och de inleder en romans på ett av hotellrummen. Långt ifrån deras säkra och trygga hem, där deras riktiga förhållanden sitter och väntar på att de ska komma hem.

Otrohet alltså, något som väcklas upp rätt intressant under filmens gång. Otrohet brukar oftast vara en flykt från det säkra och vanliga, vilja testa, komma bort, och känna det där lite pirriga igen, något som våra två huvudroller söker, även om de inte behöver lägga orden i munnen på oss. Det intressanta med deras romans i filmen blir att det istället för att bara erbjuda vad karaktärerna vill, sex och äventyr, så får de nästan ett till förhållande vid sidan om deras vanliga. De får bråk, de får problem, och de somnar innan sexet hinner inledas, och står där till slut med ett förhållande fyllt med ännu mer ångest än innan. Något som jag finner rätt intressant, deras relation blir lika tradig som den de lämnat hemma.

Det stora problemet med filmen är dock att det bara är dessa två karaktärer vi får följa, när jag efter filmen skulle räkna upp hur många ansikten vi fått se så blev mitt resultat tre: mannen, kvinnan och en bartender. Man vill vila ögonen på någon annan också, och en annan sak som blir otroligt tröttsamt är ständigt samma miljöer. Inte speciellt snygga heller, 28 instängda hotellrum vars fönster inte går att öppna, något vår mannliga karaktär tar upp med att säga: "I want some fucking air", och det, det är precis vad jag också vill ha.