'71 2014
Synopsis
Info
Senaste om filmen
Nyckfull historielektion
70-talets Nordirland led av den ena hemska terrorattacken efter den andra och konflikter mellan katoliker och protestanter. IRA (Irländska republikanska armén) ville förena landet men den Nordirländska befolkningen, som länge varit under Storbritanniens styre, ville förbli självständiga (för mer än denna lightversion av vad som inträffade rekommenderar jag att du vänder dig någon annanstans). Den här filmen sätter allmänbildningen på prov och kräver att man har lite baskunskaper i bakhuvudet om man vill förstå den fulla kontexten. Handlingen i "'71" är alltså placerad just där och då, jag kan väl börja i den ändan.
Den unga Derbyshire-soldaten Gary Hooks (Jack O'Connell) tjänstgör i armén och blir ivägskickad till Belfast. Det blir upplopp och Hooks splittras från resten av mannarna. I staden som liknar ett ghetto är gatorna övergivna och illa belyst med ljusrör. Här får Hooks under en natt ensam kämpa för sin överlevnad och för att inte hamna i klorna på fienden.
Den inledande akten kännetecknas av ett skakigt kameraarbete som får mig att bli alldeles snurrig under huven. Tanken är väl att det ska kännas realistiskt men måttlighet är en dygd och tydligen en dygd som regissören inte besitter. "'71" känns till mångt och mycket som en public service-produktion och i det här fallet är det tyvärr illa menat. Filmen må vara tidstypiskt slående men hade fungerat bättre som miniserie. Inte så konstigt å andra sidan då regissören Yann Demange har sina rötter i tv-världen, på brittiska Channel 4, med succéer som "Top Boy" och "Secret Diary of a Call Girl".
Efter att hyllade "Skins" lades ner har Jack O'Connell (för seriens följare känd som James Cook) sökts sig vidare till filmprojekt och även om den här inte gör mycket för mig övertygar han i rollen, han och övriga medverkande. Det blygsamma berättandet lämnar många frågor obesvarade. Vad är egentligen relationen till barnet som träder in i historien om och om igen. Har han en son eller är det hans bror? Jag ser ingen undertext i tystnaden och det händer att intresset sinar hos mig. Men med ett par drabbande scener som slår larm om fara tar sig filmen upp till en skaplig nivå. Och jag vill ändå applådera den journalistiska välviljan, ansatsen till att framhäva gråskalorna i en krigshärjad zon och inte bara fläska på med omotiverad action.