8-Bit Christmas 2021

De flesta som är födda under 80- eller tidigt 90-tal har troligtvis någon sorts relation till spelkonsolen Nintendo Entertainment System, eller Nintendo 8-bitars som många fortfarande säger här i Sverige. Om du inte hade en själv ägde kanske någon av dina vänner (eller fiender) i kvarteret en maskin. 

 

HBO Max vet i alla fall att vi som är i 30-årsåldern idag har den här varma nostalgin för Nintendo, vilket märks väldigt mycket i deras julfilm "8-Bit Christmas" som osar lika mycket 80-tal som "Stranger Things" – fast utan några monster och andra övernaturliga inslag. 

 

Filmen handlar om den 11 år gamla pojken Jake Doyle (spelad av Winslow Fegley, känd från tv-serien "Nightbooks"), som mest av allt i världen vill få tag på ett Nintendo Entertainment System. Suktandet blir inte mindre av att hans rika granne som äger maskinen, blir hyllad som en hjälte och gudalikt väljer ut vilka som får äran att komma ner i källaren för ett dyrbart inträde i spelens värld. Det stora problemet är att Jakes föräldrar varken har pengarna eller viljan att köpa konsolen till honom i julklapp, samtidigt som det minst sagt är svårt för en 11-åring att samla ihop tillräckligt med pengar för att köpa en själv. 

 

Tillsammans med sitt kompisgäng bestående av bland annat en mytoman, en glasögonorm, en kille som sett barnförbjudna filmer och spottar ur sig populärkulturella referenser och den typiskt smarta tjejen, försöker Jake komma på olika sätt att få tag på en spelkonsol – med varierat resultat. På vägen träffar de föräldrar som käkat moralkakor till frukost och avskyr tv-spel mer än allt annat, märkliga farbröder och inte minst deras mobbande klasskamrat till hårdrockare som ser ut att vara minst fem år äldre än de andra. 

 

Idén är klockren och känns tydligt skriven för nostalgiska spelnördar i min egen ålder och fångar 80-talsskänslan helt rätt med kläderna, synthmusiken och blinkningar till den tidstypiska populärkulturen. Problemet är att utförandet inte är mer än godkänt, då det mesta känns oerhört tillrättalagt och klyschigt. Precis som många andra julfilmer finns det ett blödigt budskap i slutet, som det verkligen inte är fel på, men det är inget vi inte har sett hundratals gånger. 

 

Neil Patrick Harris (känd som Barney i "How I Met Your Mother") spelar den äldre Jake, som berättar historien för sin 11-åriga dotter som i modern tid drömmer om att få en egen mobiltelefon. Han fungerar riktigt bra som berättarröst och ger filmen en behövlig dos humor, då skratten egentligen kommer ganska sällan annars. Stundtals skrattar jag till åt den dråpliga igenkänningshumorn som träffar många som varit 11 år och längtat efter att få hitta en konsol under julgranen, men det framkallar sällan några gapskratt. Även dottern spelad av Sophia Reid-Gantzert gör ett bra jobb, men det är dock lite märkligt att hon inte ställer fler frågor än vad hon gör .Vet hon ens vad "8-bit" betyder? (gör ens jag det?!) 

 

"8-Bit Christmas" ger mig ungefär exakt vad jag förväntade mig, vilket är en skapligt underhållande film för en spelnörd som mig som fungerar heltt okej för att rädda en mörk vinterkväll med. Regissören Michael Dowse ("Stuber") lyckas inte riktigt uppnå samma kvalité som de klassiska filmerna han uppenbarligen försöker efterapa, men åtminstone ett lagom skojigt tidsfördriv.