A Perfect Getaway 2009

Korsa Expedition Robinson med Boormans klassiska "Den Sista Färden", släng in några skopor skopa shyamalanska dimridåer, krydda sedan med allehanda slasher-klyschor och du har något som liknar "A Perfect Getaway", Riddick-regissören David Twohys senaste alster.

Först ett varningens ord: det här är den typen av film som man helst ska se utan några förhandskunskaper överhuvudtaget. Så är du intresserad av David Twohys senaste film, gör dig själv en tjänst och läs inte den här recensionen. Det är nämligen en historia som satsar hela sitt existensberättigande på ett enda kort: en twist som heter duga. Och bara det faktum om att man vet om att en sådan kommer gör den mindre effektiv.

Cliff (Steve Zahn) och Cydney (Milla Jovovich) är ett nygift par som firar smekmånad på Hawaii. Där träffar de ett annat par, Nick (Timothy Olyphant) och Gina (Kiele Sanschez) och ger sig av längs vykortsvackra vandringsleder för att njuta av den vackra naturen. När de får höra att en brutal mördare går lös på ön och stöter på ett mystiskt tredje par börjar molnen hopa sig över den romantiska semesterna. Frågan är vem de kan lita på?

David Twohy har tidigare gjort "The Chronicles of Riddick" och "Pitch Black" och likt dem är det här en b-film som klätts i en lite finare skrud. Skillnaden mot hans tidigare alster är att det här är en smartare och mer genomarbetad film. Med ett grepp förvandlas vad jag trodde var en medioker b-thriller till en kittlande skröna som skulle kunna vara författad av Stephen King. Trots det kan Twohy inte motstå frestelsen att lägga in övertydliga tillbakablickar som ska hamra in historiens olika vändningar. Det är synd, för de behövs inte och gör bara att intrycket blir sämre.

Steve Zahn har länge dragits med att få vara killen som spelar småknäppa biroller men får här tillfälle att bredda sitt register än aning som den nördiga manusförfattaren Cliff. Även Milla Jovovich är, något förvånande, helt ok som hans nyblivna fru. Timothy Olyphant spelar Nick, en före detta elitsoldat som gillar att provocera sina bekanta och kallar sig själv för en äkta "amerikansk jedi". Kiele Sanchez spelar hans beundrande flickvän. Nu är det här inte skådespelarnas film, även om de sköter sitt jobb, utan en oortodox djungelthriller där det är våra förväntningar som står i centrum. På gott och ont.

Twohy tar tid på sig och låter filmens första hälft lunka på utan att något speciellt händer, men när det väl tar fart blir det desto intensivare. Det finns ett par-tre scener som är riktigt pulshöjande på ett sådant sätt som man sett otaliga gånger tidigare men ändå inte kan låta bli att ryckas med av. Vilket på ett sätt är ledordet för hela filmen. Tar du bort twisten i berättelsens mitt, finns det bara slitna b-filmsklyschor kvar. Nu finns den där och fungerar, om än knappt. I slutändan kommer jag på mig själv att gilla "A Perfect Getaway" just därför.