Absolutely Anything 2015
Synopsis
Läraren Neil Clarke upptäcker plötsligt att han har magiska krafter. Bara med en gest kan han få precis vad som helst att hända. Enda haken är att han måste använda rätt ord, och att veta vad han egentligen vill. Misstag efter misstag leder honom till den ultimata och mest kniviga frågan – ska han välja flickan eller hunden?
Info
Originaltitel
Absolutely Anything
Biopremiär
28 augusti 2015
DVD-premiär
4 januari 2016
Språk
Engelska
Land
Storbritannien
Distributör
SF Studios
Längd
Stjärnspäckat kaos
“Absolutely Anything” lät intressant av flera skäl. Det är en science fiction-komedi med Monthy Python-nostalgi, nyinspelad musik av Kylie Minogue, men är också Robin Williams sista roll innan han gick bort. Men filmen känns redan plågsamt förtäljd.
Neil Clarke (Simon Pegg) drömmer om att författa men livnär sig som högstadielärare. På jobbet är han så pass oduglig att rektorn menar att han hade gett Neil kicken om det hade gått att hitta en ersättare. Han glider in långt efter skolklockan har ringt och orkar inte ens ta sig an den stökiga klassen.
Samtidigt, några ljusår därifrån i yttre rymden, planerar ett par ödleliknande utomjordingar att utplåna planeten jorden. De anser att befolkningen tappat förmågan att skilja mellan gott och ont men överväger ändå att ge mänskligheten en chans om en utvald lyckas motbevisa dem. Turen föll på Neil som belönas med galaktiska krafter och får alla sina önskningar att slå in när han viftar lite med handen. Men att vara allsmäktig gör inte nödvändigtvis livet lättare…
Neil använder inte sin nyupptäckta gåva för att göra gott utan i egensyfte och testar på livet som president i USA, förstorar penisen och tjuvkikar på grannen Catherine (Kate Beckinsale), från lägeheten nedanför, som han längre trånat efter. Den där sortens grabbiga humor får vissa att trilla av stolen av skratt men lämnar mig helt oförstående. Det klagas på att män inte kan relatera till kvinnliga regissörers berättelser på bioduken men vi tvingas åter och åter igen sätta oss in i mäns erfarenheter som minst sagt kan bli tröttsamma. Hade det inte varit intressant att vända på steken och se vad en kvinna i huvudrollen gjort i samma situation?
“Absolutely Anything” är kul när önskningarna slår fel och alla världens döda återuppstår som resultat, men varför basera skämt på hur det ser ut när en man bär smink och är iklädd kvinnokläder? Angående transfobin i filmen skulle jag vilja citera Iggy Pop som en gång i tiden så klokt sa: “I'm not ashamed to dress like a woman because I don't think it's shameful to be a woman”.
Hela Monthy Python-gänget är samlat (här gör de rösterna till utomjordingarna) och filmen är regisserad av Terry Jones himself. Att påstå sig inte tycka om dessa komiska snillen vore tjänstefel. Jag tänker inte gå så långt men gulddagarna är sedan länge förbi. Manuset ska ha legat i byrålådan i ungefär tjugo år innan det blev till film och det märks att det samlat på sig ganska mycket damm under tiden.
Det finns redan en film med typ samma premiss och en larvig sensmoral som gjordes för evigheter sedan – den heter “Bruce den allsmäktige”.
| 29 augusti 2015 10:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (1)
Småunderhållande om man inte har något annat för sig. Men som recensenten skriver, allt är gjort många gånger förr och det är bättre att leta upp Bruce Almighty istället som bjuder på både mer skratt och bättre handling på samma tema. Men 2/5 får den, för Simon Pegg är alltid Simon Pegg och de charmiga röstskådespelarna förgyller.