Ace Attorney 2011

I filmen som är baserad på olika fall från spelen får vi följa försvarsadvokaten Phoenix Wright, spelad av den rätt okända Hiroki Narimiya. Wright blir indragen i ett mål som gäller mordet på någon i hans närhet, men när unga Maya Fey anklagas för mordet börjar Wright undra om det verkligen kan vara hon som utfört det. Han bestämmer sig därför att ta henne under sina vingar och bli hennes försvarare, något som inte bara öppnar upp frågor om fallet i sig, utan även frågor om flera andra mord som sträcker sig tillbaks flera generationer.

Takashi Miike, eller Tarantinos asiatiska polare som han ofta tyvärr får kallas, ger sig här på att adaptera ett tv-spel med en stor fanskara, något jag tidigt märkte när jag gick in i salongen. Folk pratade om karaktärerna och hur filmen skulle bli, deras förväntningar var höga, något mina inte var. Det enda jag visste om filmen var vad som står i ingressen.

Skeptisk var jag dock till Takashi Miike som regissör till den här filmen, han har alltid gjort rätt vågade filmer som ofta chockerar och provocerar, något jag inte tycker att han riktigt gör här. Istället får vi en lite lättare film fylld med humor. Det är gärna lite överdrivet och överspelat, mycket gester och rörelser. Men främst av allt, de flesta dialogerna skriks ut. Det här är något vi ofta ser i japanska filmer av detta slag och något som jag oftast har väldigt svårt för.

Filmen är över två timmar lång och efter en bra bit in i filmen börjar man få ont i huvudet av allt skrikande, överspelande och från alla de olika färgglada CGI-effekter som man ständigt får flygandes mot sig. Filmen tar dock några enstaka vändningar i handlingen och erbjuder lite mörker, men så fort det äntligen är där så byts det ut till mer skrikande och pekande.

Fansen verkade dock nöjda, de skrattade så det dånade i salongen. Är du ett fan av spelen är det här kanske något att kolla in. Om inte, ta och se något annat istället, om du inte vill behöva gå till apoteket och skriva ut en karta alvedon.