Alien vs. Predator 2004

Den stenrike, döende forskaren Charles Weyland (Lance Henriksen) ser sitt livs sista chans att upptäcka något betydelsefullt. Han viftar med plånboken framför näsan på några av de främsta miljöexperter och arkeologer till hands, och vips så är en hel expedition på väg mot platsen.

Väl framme upptäcker de, till allas förvåning, att en närmast utomjordiskt perfekt tunnel har borrats ner mot pyramiden, men vad gör det - de slipper ju borra själva. Gladeligen hoppar de ner i hålet en efter en och står snart inför vad som mycket väl kan vara världens absolut första pyramid. Men istället för mer traditionella skorpioner och mumier visar den sig vara bebodd av ondskefulla, utomjordiska monster, som varit djupfrysta i åratal men nu tinat, vaknat till liv och är på jakt efter brunch.

Dessa slemmiga, dreglande aliens finns inte där helt utan anledning. Var 100:e år släpps några tonårs-predators ner på jorden för att fightas mot dem - som ett slags mandomsprov, så att de kan räknas som fullskaliga krigare. Vår stackars expedition hamnar således mitt i kriget – och vem som än vinner, så är de förlorade.

Att intrigen är urfånig och mest bara en ursäkt att tjäna pengar på att återigen föra samman några välkända filmmonster behöver jag nog inte nämna. Det går bara inte att göra en bra film av den storyn! Men det är tråkigt att Paul WS Anderson inte har ansträngt sig lite mer. Ingen av karaktärerna sticker ut på något sätt eller får oss att känna sympati för dem när de blir uppkäkade en efter en. Tuffa Lex (Sanaa Lathan) gör det hon ska men är ingen ny Ripley. Lance Henriksen är absolut ingen ny Arnold. Om det här är action, var är mina actionhjältar?

Nåja, en film där aliens och predators har huvudrollen kan nog endast uppskattas av de riktigt stora fansen av någon utav filmserierna... eller? I PG-13-förpackning, 11-årsgräns här i Sverige, blir det varken speciellt blodigt, skrämmande eller spännande (det gröna, frätande alien-blodet räknas väl ändå inte?). Det här är så långt ifrån original-"Alien" från 1979 som man bara kan komma...

Miljöerna är trista och känns riktigt billiga (en urgammal pyramid för guds skull, lite mer spännande kunde den allt ha gjorts). Här har pengarna lagts på specialeffekter (Predator blir osynlig - Predator blir synlig igen...) och inget annat. Jag är trots allt inte lika negativ som min vän, som räknade filmen som det sämsta han någonsin sett. Tack vare några snygga fighter gick filmen trots allt att titta på enligt mig. Lite underhållning blir det, men bland årets s.k. blockbusters kvalar ”Alien vs Predator” in bland de allra sämsta.