Alpha Dog 2007

Regissören Nick Cassavetes följer upp sitt omtyckta kärleksdrama ”Dagboken” med att byta smöriga fioler mot tung hip hop-musik och drogkrängande ungdomar. Inspirerad på en sann berättelse skildrar ”Alpha Dog” upprinnelsen till när FBI:s Most Wanted-lista fick sin yngsta medlem någonsin.

Johnny Truelove (Hirsch) hamnar i bråk med Jake Mazursky (Foster) efter att Jake sabbat en drogleverans som Johnny hade planerat. Efter viss dispyt trappas konflikten upp och det slutar med att Johnny kidnappar Jakes 15-åriga lillebror Zack. För Zack blir det inte lika dramatiskt som omvärlden trott utan han får hänga med grabbarna och festa och ser sig inte alls som ett offer. Snart börjar kidnappningen få oanade konsekvenser och när Johnny får reda på att det lilla pojkstrecket de nyss gjort kan ge livstids fängelse börjar han tänka allt annat än rationellt.

”Alpha Dog” vill vara väldigt mycket på en gång. Den vill vara en cool ungdomsrulle med snygga biljettsäljande affischnamn. Och för att ytterligare spä på med lite tungt cred så används orden fuck och bitch i stort sett varje mening (någon stackare har fört statistik och dessa ord nämns drygt 300 gånger). Samtidigt vill den vara en samhällskildring av hur vi idag försummar våra barn och vad det får för konsekvenser när dessa växer upp. Lägg där också till ett försök till ett gripande drama och ett spännande thrillermoment och ”Alpha Dog” är ganska bra summerad.

Problemet är bara att det trots spännvidden ekar ganska tomt och den fungerar egentligen inte mer än under en 20-minuters period mot slutet när filmens huvudpunkt ställs på sin spets. Fram till dess är det här en oengagerande film med en historia som säkert fungerade i kvällspressen men som har svårt att fylla ut en spelfilm på nästa två timmar.

Det tar ett tag innan filmen visar vilken riktning den är på väg åt och när den väl tagit den så känns många av scenerna enbart som utfyllnad utan någon effekt. Grabbar som röker på och kallar varandra för bögar sätter visserligen en ton på filmen men är föga underhållande. När äntligen börjar följa sitt huvudspår är det med en slapp hand det berättas framåt och utan något intresse för sina karaktärer vilket ger ett väldigt likgiltigt och oengagerande intryck.

Jag brukar inte vara den som reagerar men kvinnoporträtten här är under all kritik. Kåta, nakna och påtända är den gemensamma nämnaren. Lyckligtvis träffar Cassavetes mitt i prick några gånger i skildringen av det sociala inom det slutna grabbgänget. Skådespelarna bjuder överlag på godkända prestationer, en konstant snedtändande Ben Foster sticker dock ut mest. Den lovande Emile Hirsch går tyvärr på sparlåga och Justin Timberlake är ingen Pacino direkt men gör långt ifrån bort sig.

Till slut lyckas ”Alpha Dog” bara med ett av sina mål och det är att fylla sin film med lockande affischnamn. I övrigt blir det en ofokuserad, ofta på tomgång och tam filmatisering.