Älska mig igen 2012

Filmens originaltitel är "The Vow", bröllopslöfte alltså, och det har en stor roll i berättelsen om Paige och Leo. Men allting börjar med att de råkar ut för olycka, vilket leder till att Paige hamnar i koma. När hon vaknar upp har hon glömt de senaste åren av sitt liv, åren med Leo. Det sista hon minns är att hon studerade juridik och var förlovad med en annan kille. Dags för trubbel alltså. Filmen är inspirerad av verkliga händelser, men man bryr sig ändå inte om hur det går för kärleksparet.

Väldigt stor del av filmen går åt till att etablera hur fantastiskt lyckliga Leo och Paige var. Första delen består av tillbakablickar som visar hur övergulligt bra de har det. De är fria konstnärssjälar som struntar i reglerna och gifter sig på ett konstinstitut. Allt är perfekt och bröllopskyssen filmas i slow motion. Återhållsamhet är inte ordet för dagen. Nej, här fläskas det på.

Paige har inte bara tappat minnet utan hon byter personlighet totalt, till den hon var när pluggade juridik, och det är inte den personen som Leo blev kär. Tyvärr är skildringen av deras konflikter inte särskilt intressant. Det känns som att det knappt händer någonting i första hälften av filmen. Först när Leo bestämmer sig för att försöka vinna tillbaka Paige och hitta det som gjorde att de blev kära från början, blir det någorlunda intressant. Annars är det inga överraskningar och man har inga problem att räkna ut vad som kommer att hända nästa minut. "Älska mig igen" känns verkligen som om den är gjord på ren slentrian och inte ens de inblandade verkar tycka att det är särskilt kul.

Även en så klassisk amerikansk dejtfilm måste ha lite mer spänning i sig för att man ska lämna biosalongen nöjd. Sen kan jag inte heller låta bli att irritera mig på att de faktiskt verkar som ett rätt omaka par redan från början. Channing Tatum är verkligen ingen höjdare till skådespelare. Rachel McAdams gör ett bättre jobb, men bäst är Jessica Lange som Paiges överklassmamma. Hela storyn känns dock inte särskilt trovärdig, trots att den är inspirerad av verkliga händelser. Att Paiges familj skulle föredra att hon inte fick tillbaka minnet känns nästan lite väl cyniskt.

"Älska mig igen" friar till biotittare som gillar filmer som "Valentine's Day". Men jag tror tyvärr att de blir besvikna. Bara för att det handlar om kärlek blir det inte automatiskt gulligt, intressant eller en bra story.