Anchorman: The Legend Continues 2013

Närmare tio år har gått sedan förra filmen ("Anchorman") slutade. Ron Burgundy är fortfarande en levande legend inom TV-branchen och bor numera tillsammans med sin fru Veronica Corningstone i New York där de båda sänder nyheter. Men tiderna är nya och medan Veronica blir befordrad, får Ron sparken och faller därefter ner i alkoholindränkt självömkan och bitterhet. Efter ett tag på botten av flaskan får han förfrågan om att börja jobba som ankare på det nystartade nyhetsbolaget GNN. Ron tackar ja och ger sig förväntansfullt iväg för att samla ihop det gamla teamet.

Konceptet är samma men decenniet nytt. Förra filmen utspelade sig på 70-talet medan vi nu förflyttat oss till 1980. Filmen slår några små satisriska slag mot televisionens utveckling som spridare av nyheter, men också människan som en relativt slapp mottagare av dessa. Det är många gånger väldigt fånigt och så skruvat att det inte någonstans går att ta på allvar. Intrigen i sig är i simplaste laget, fast vad gör det, då det mesta ändå är sjukt roligt och inte direkt strävar efter att vara så mycket annat heller.

Karaktärerna är så här nästan 10 år senare verkligen fortsatt helt fenomenala. Trots att sliskbollen Brian Fantana (Paul Rudd) och burduse Champ (David Koechner) tar några steg bakåt den här omgången så blir det inte tomt i täten. Will Farells neurotiske narcissist Ron är fortsatt helt knäpp i huvudet och fullständigt vedervärdig men lyckas ändå på ett vridet sätt vinna publikens sympati. Också Steve Carrel flyttar fram positionerna som det extremt korkade, men väldigt underhållande mähäet Brick.

Det går emellanåt alldeles för långt och en hel del skämt faller platt och känns överplumpa i ren ivrighet. Synd också att kvinnorna inte gjorts roligare, för även om det finns fantastiskt kompetenta komedienner i ensemblen är de rätt bleka i jämförelse med de dominerande männen. Christina Applegate får till exempel inte det komiska utrymmet hon förtjänar, medan underbara Kristen Wijg med tom blick ändå övertygar som Bricks kärleksintresse tillika jämlike i sinnesslöhet - Chani.

Tempot är högt och mycket av humorn hänger på det centrala sällskapets skönt galna jargong och i början när de åter kommer samman finns knappt pauser till andning. Fullständigt vanvettiga repliker fyras av, ett efter ett annat och innan man skrattat klart åt en lustighet, kommer en ny farande. Även om det blir en viss nedgång i intensitet någonstans halvvägs och berättandet går en stund på tomgång, plockas farten upp igen mot slutet när den traditionella nyhetsbataljen hägrar. Många kända ansikten (försök låta bli att kolla upp vilka) dyker upp i stridigheterna och det blir milt sagt fullständigt vansinnigt, men inte desto mindre roligt.

"Anchorman 2: The Legend Continues" saknar något under den välpentade ytan för att hela vägen klassas som en lika lyckad satir över sin tids era, som ettan var över sin. Dock är också detta en galet rolig film som gott underhåller för stunden.