Angel-A 2005

Det börjar med André, en ung man som sitter djupt i skiten. Han står i skuld till ungefär varenda skummis i Paris, och måste hitta ett sätt att betala tillbaka – och det fort. André ser ingen smärtfri lösning på sin situation utan bestämmer sig för att göra slut på sitt liv innan någon annan gör det. När han klättrat över ett broräcke redo att hoppa, ber han Gud om ett sista tecken – och får Angela på halsen, en kvinna som när hon väl klivit in i hans liv, inte tänker lämna honom i första taget. Hon är tuff, blond, och svensktalande, och fast besluten att göra allt för att hjälpa André få ordning på hans liv, om det så innebär prostitution eller slagsmål... Angela har självförtroendet och kaxigheten som André saknar, och hon lär honom vad Robin Williams och många andra lärt ut sina motspelare förut – meningen med livet, att ta vara på sina möjligheter, carpe diem…

”Angel-A” är en rätt ovanlig film för att komma från Besson, även om hans känsla för actionkomedi lyser igenom även här, främst i dialogen som är så kvick så man knappt hänger med.  Bessons filmer har ofta omänskligt vackra kvinnor skickade som från himlen till män som inte förtjänar dem.  Mannen bakom filmer som ”Léon” och ”Nikita” har nu skapat ett i grund och botten romantisk vuxensaga med relativt djupa frågeställningar. Tänk bort alla biljakter och stunts, och han har spelat in ”Det femte elementet” på nytt. Och den franska huvudstaden ser fantastisk ut på svartvit film, ett litet genidrag som gör underverk för stämningen i filmen och, oväntat nog, påminner starkt om ”Om Gud vill”.

Konstnärliga, svartvita filmer och rappa actionkomedier har ju långt ifrån samma publik, så man får hoppas Besson inte målat in sig i ett alltför trångt hörn med sitt genremix. Onödigt hårt sågad går filmen direkt till dvd här i Sverige, men själv gillar jag fantasytouchen på denna annars rätt traditionella, ”coola” gangsterhistoria. ”Angel-A” är dock långt ifrån en klockren berättelse, det finns många oklarheter i manus som lämnas glömda, möjligen med motiveringen om att en saga inte alltid behöver vara logisk fullt ut. Och det där lite väl perfekta Hollywoodslutet känns som billigt publikfrieri, när det hade varit så lätt att avrunda på ett betydligt mer intressant och fantasieggandesätt.

Jag önskar att Luc hade lagt ner mer energi och kärlek på sitt manus och vad det är han egentligen vill berätta. Men mycket charm och en långbent, kedjerökande bitch till ängel är det som räddar en annars rätt platt film. Besson är en talangfull filmskapare som här gör långt ifrån sitt bästa, men på hans gedigna meritlista som inte uppdateras på sju år är ”Angel-A” ett välkommet tillskott.