Anon 2018

Tänk dig en framtid där allt du ser är interaktivt. Du går ner för gatan, möter en annan person och ser genast personens namn, bakgrund och kontaktuppgifter. Du handlar mat, tittar på dina varor och ser näringsinnehållet, produktionslandet och samtliga allergener. Världen har blivit en marknadsförares våta dröm, du kan se och interagera med reklambudskap var du än är och är ständigt uppkopplad till "nätet".

 

Inte nog med att du helt plötsligt har "supersyn", allt du gör och ser spelas ständigt in och du kan när som helst återbesöka gamla minnen. Det kanske låter fantastiskt i teorin, men vad händer när du inte är den enda som kan följa allt du gör i realtid? När myndigheterna har makten att när som helst granska hela ditt liv.

 

Sal Frieland (Clive Owen) jobbar som polis och hans jobb har blivit betydligt lättare efter att han fått möjligheten att se brottsmisstänkas minnen. Man behöver varken förhöra vittnen eller undersöka brottsplatser, när man direkt kan se vad som hänt i realtid.

 

Sals värld vänds upp och ner när han plötsligt märker en bugg i systemet. En hackare har lyckats kapa människors syn och lyckas därför begå brott utan att upptäckas. Efter flera mystiska mord skett, kopplas Sal in på fallet och måste hitta den skickliga hackaren.

 

"Anon" är på många sätt ett klassiskt mordmysterium. Letandet efter förövaren driver filmens centrala handling. Den påminner mycket om liknande mysteriedrivna filmer och serier som "Morden i Midsomer", förutom att den utspelar sig i framtiden. "Anon" är dessutom filmad i en grå-skala som gör att den får en gammaldags känsla som påminner om sina företrädare. Filmen gör ett bra jobb med att skapa en dunkel sci-fi miljö som fångar kärnan i det klassiska mordmysteriet.

 

Bristen på färgstarka intryck förstärker den dystopiska känslan som präglar filmen, men blir lite tråkigt i längden. Världen som byggs upp är inte särskilt spännande och påminner mycket om andra dystopiska sci-fi filmer, där fascist-liknande myndigheter styr. Karaktärerna är inte heller färgstarka. Clive Owens bittra utredare med ett mörkt förflutet känns som hämtad från en mall i hur man skapar en hårdhudad polis och bikaraktärerna är oerhört färglösa. Amanda Seyfrieds titelbärande antagonist är den enda som känns någorlunda unik.

 

"Anon" är till viss del ett spännande mordmysterium, men bristen på engagerande karaktärer gör att man snabbt blir uttråkad.