Assassination Nation 2018

"Det här är den sanna historien om hur min stad, Salem, totalt tappade förståndet.” Med de orden inleder Lily sin berättelse om hur ett blodtörstigt samhälle kan gå från goda grannar till kaos på nolltid. Häxjakten från slutet av 1600-talet har omtolkats till den digitala åldern, där hat och lögner kan spridas som ett virus på internet.

Allt börjar med att borgmästarens mobil hackas och hans innersta hemligheter läcker ut, till allmänhetens förtjusning och äckel. Den pressade borgmästaren väljer att skjuta skallen av sig framför alla. Men för den anonyme hackern har leken bara börjat, och den slutar inte förrän alla i staden vet allt om varandra.

I centrum står tonåriga Lily och hennes tre bästa vänner. Dagarna flyter på med killsnack, skola, fester, sociala medier och sexting. Ju fler mobiler och mailkonton som hackas, desto mer förgiftas high school-livet av slutshaming och onda blickar. Och eftersom detta är den mest urspårade high school-filmen sedan ”Carrie” får Lily och tjejerna snart slåss för sin överlevnad, när hela staden vänder sig emot dem.

Filmen inleds med några trigger-warnings: här ska det bli mobbning, homofobi, våldtäktsförsök, sköra manliga egon, och mord. Många grafiska mord. Men det är också en film som, mitt i allt blodbad, talar för och till en hel generation av millennials och uppmanar dem att sätta egna gränser.

”Assassination Nation” är en uppgörelse med en värld av nakenbilder, fake news, killar som inte kan ta ett nej, hämndporr, trångsynta samhällen, och den Instagram-filtrerade "verkligheten" som ger miljontals följare daglig ångest. Allt leder fram till en ursinnig, girl power-laddad final, som fick midnattspubliken på Torontos filmfestival att jubla högt av förtjusning.

Den grymma tjejkvartetten spelas av Odessa Young (”Dottern”), influencern Suki Waterhouse, transsexuella modellen Hari Nef och sångerskan Abra. Deras osvikliga vänskap är kärnan och hjärtat i filmen. Värd att nämna är också Bill Skarsgård, i en biroll som svinig pojkvän.

Regissören Sam Levinson lämnade mig känslomässigt mörbultad med sin debutfilm "Another Happy Day" från 2011. Hans andra långfilm gör det klart att han är en filmskapare som vill utnyttja varenda bildruta till max. Soundtracket är hypnotiskt och pulserande techno, som får hela resan att kännas som en lång ravefest hemma hos Gaspar Noé. Fotot har blinkningar åt Snapchat-formatet med flera scener där parallella historier utspelas i stående bild. Men här finns också en briljant, lång och välplanerad home-invasion-sekvens som borde få thrillermästare som David Fincher gröna av avund.

Vad får man om man låter ”Mean Girls” möta ”The Purge”? Eller korsbefrukta ”Skam” med ”Kill Bill”? Svaret är den grymmaste tonårsthrillern på länge. Att den skulle få visas i skolor som diskussionsunderlag är väl en långsökt tanke, och underhållningsvåldet lär sticka i ögonen på mer känslig publik - men man kan alltid hoppas att budskapet hittar hem.