Awake 2007

Jag har saknat Lena Olin, mycket ska sägas. Vår svenska Hollywood-babe som grymt talangfull skapat sig en image som femme fatale på biodukar världen över och gjort svengelskan till ett Olinskt kännetecken. Som sådan är min entusiasm över hennes nya film förståelig. Min besvikelse över att det är en så ljummen comeback likaså. 

I ”Awake” spelar Olin jämsides med Hayden Christensen och Jessica Alba. Clay (Christensen) är en överrik ung snygging som verkar ha allt förutom familjesämjan på sin sida. Som om inte det vore nog är han döende i en hjärtsjukdom och när han sin ovanliga blodgrupp till trots äntligen ska få en hjärttransplantation går något riktigt fel. Han vaknar på operationsbordet mitt under ingreppet, oförmögen att röra sig. Med den teorin och ska påpekas en grym felstatistik försöker ”Awake” ge oss sjukhusparanoia så det räcker och blir över.

Och regissören Joby Harold står onekligen för en liten överraskning där fördomar om lättsmält ungdomsthriller för en blåst MTV-generation får sig en törn. Med lovande finkänslighet levereras en svårskapad atmosfär som lägger sig som måttstock för en stor del av filmen. Mångbottnad i en thrillersk bemärkelse skänker devisen ”less is more” stil och elegans till en annars något ooriginell story.

Bildarbetet är säkert och snyggt utan att vara pretentiöst med en närvarande regi i en film där Terrence Howard jämte Lena Olin utgör de två stötestenarna skådespelarmässigt. Visst är det kul att se Jessica Alba uppvisa några fler lager än ett snyggt utseende men samtidigt är det inte för intet som hon och Hayden nominerats till en Razzie Award för denna rollprestation.

De flesta filmminuterna känns ”Awake” som en helt reko thrillerrulle, inget mer, inget mindre. Men med sin ambition till unikhet och strävan att inte falla i mainstream-facket ligger problemet dock i uppföljandet. Joby Harold lyckas långt ifrån hela vägen och snart lyser oerfarenheten igenom. De högt uppsatta målen visar sig vara för svåra att uppfylla och ”Awake” faller efter lite drygt halva filmen med en upplösning som känns alltför ”vad hände?”. Från att vara en thriller utvecklas det hela till ett övernaturligt familjedrama utan någon egentlig konklusion. Osmidigt, korkat och en film därefter.

Det är lockande att tänka sig att en film som ”Awake” skulle ha mer att erbjuda sin publik. Det är lite snyggare, lite bättre men slutligen ett resultat som tar två steg bakåt snarare än tre steg framåt. Vill man att folk ska hålla sig awake en film igenom bör man nog försöka mer än så.