Beautiful Disaster 2023

Abby (Virginia Gardner) är en tjej med mörkt förflutet som precis börjat på universitet, och är fast besluten att vara skötsam. Travis (före detta barnstjärnan Dylan Sprouse) slåss i underjordiska boxningsmatcher på nätterna och ligger runt på dagarna. Abby vill absolut inte ha något med denna sexiga, charmiga badboy att göra, vilket givetvis gör Travis mer intresserad. De gör ett skitdumt vad där om han förlorar en match måste han vara utan sex i en månad, men om han vinner måste Abby bo i hans lägenhet. Hennes förflutna håller dock på att komma ikapp henne…

 

Vadet är förstås ett svepskäl för att de ska vara nära varandra så de måste bli kära, men innan något annat måste vi prata om vilket kasst vad det här är för Abby. Först och främst – vad gör det henne om han har sex? Och hur skulle hon kontrollera det rent praktiskt? Att ha sex är kul och allt, men att spendera en hel månad i samma rum med någon man inte gillar är så mycket värre än att vara tillfälligt celibat, tror jag de flesta kan enas om.

 

Vadet åsido: när du läser den här handlingen vet du genast om du vill se den eller inte. Den är lockande eller frånstötande, men oavsett kan du nog föreställa dig ungefär hur resten av filmen kommer vara. Du har fel.

 

Filmen är två tredjedel konstig, förutsägbar romans och en tredjedel konstig actionrulle. Min teori är att regissör Roger Kumble, efter många campiga romantiska filmer och en uppsjö av tv-avsnitt, verkligen vill göra en actionfilm och det här var hans enda chans att visa vad han kunde. Den bytte genre precis som man byter kanal på tv:n.

 

"Beautiful Disaster" är baserad på Jamie McGuires bok med samma namn, som i sin tur är en omskriven version av hennes Harry Styles-fanfic. Det är chockerande nog den andra filmen baserad på en badboy-Harry Styles-fanfic jag recenserar för den här gudsförgätna hemsidan. Det är också den andra badboy-Harry Styles-fanficfilmen Roger Kumble regisserar.

 

Kumbles första film ”En djävulsk romans” från 1999 är förmodligen hans mest kända, och det överraskar mig hur lite hans stil förändrats. I en scen råkar oskuldsfulla Annette (Reese Witherspoon) kommer in när Sebastian (Ryan Phillippe) står naken, efter att hon stirrat ber han henne med noll genans att vända sig om. Hon gör det, höjer handen som en skygglapp och viskar ”Herregud, så pinsamt” för sig själv, innan de simmar ihop och gnabbas lite på ett sätt som ska föreställa charmigt.

 

Den scenen, från regissörens debut för nästan 25 år sen, är ungefär 75 procent av ”Beautiful Disaster.” Situationer som kunde varit sexiga men dräneras på känslan av onaturliga agerande och klumpig dialog som får en att undra om Kumble någonsin hört två personer prata. Och folk viskar saker till sig själva.

 

I ”Beautiful Disaster” verkar vi befinna oss i någon sorts parallell verklighet där en tjej tar med sin beskedliga bästis – som inte ens vill gå till en bar – till en hemlig boxningsmatch utan att ens förvarna henne eller låta henne byta om från kläderna hon reste dit i, vilket kanske är det mest absurda i hela filmen. Där sagda boxningsmatcher inte ger minsta skråma dagen. Där universitetslärare blir irriterade av att elever ligger före i läsningen.

 

Kombinationen av det onaturliga i allt och dialogen fick mig att vrida ihop mig som en kringla i biostolen, jag kan inte minnas när en film gav sån cringe. Bara en sån sak som att han genom hela filmen kallar henne för duvan. 

 

Ett till problem (vi närmar oss slutet, jag lovar) är att filmen försöker vara rolig, vilket inkluderar för mycket slapstick. Det finns ett eller två visuella skämt som landar, allt annat faller platt. I vissa scener får jag känslan av att Roger Kumble kanske tror att han gjort en satiriskt film? Men det gör det bara värre. Vill man se en romantisk film bör den vara uppriktigt romantisk. Ska det vara en satir, ja då måste den säga något.

 

Men, om du trots allt är intresserad av filmen så undrar du säkert hur kärleksscenerna är, och jag kan glädja dig med att säga att några av scenerna när de hånglar eller har sex är filmens bästa. Någon har definitivt läst kritik kring scener i andra filmer och försökt förbättra: Abby låter inte bara saker hända, hon tar egna initiativ, det finns lite förspel. Jag skulle även säga att man ansträngt sig för att filma Dylan Sprouse för en kvinnlig blick i de scenerna. Ja, ribban är under marknivån. Men de scenerna är korta och avslutas ofta abrupt (minns ni vad jag sa om slapsticken?), så jag tror inte att de som kom för dem kommer vara nöjda. 

 

Det är mer boxning än hångel, vilket känns brottsligt i genren.

 

Så för att sammanfatta: ”Beautiful Disaster” är en dålig film. En väldigt, väldigt dålig film. 

 

Det snällaste jag kan säga är att det definitivt finns ett roligt dryckesspel i det här kaoset, för de som gillar filmer som är så dåliga att de är underhållande.