Benknäckargänget - Krossa dem 2005
Synopsis
Info
En klyschig bagatell
1971 kom Burt Reynolds fängelsefilm där vi på ett svettigt och (möjligtvis) humoristiskt sätt fick se fångar och fångvaktare tävla mot varandra i amerikansk fotboll. Nu kommer remaken där Adam Sandler har tagit sig an Reynolds älskade roll.
Sandler spelar Paul Crewe, en football-spelare som har blivit avstängd sedan några år tillbaka efter en mutskandal. Crewe kör sin flickväns bil på fyllan en natt och retar i samma veva upp en hel del poliser; det kan bara och slutar bara på ett sätt - finkan.
Väl i fängelset blir Crewe uppmanad av fängelsedirektören (James Crowley) att sätta ihop ett football-team av fångar, för att kunna användas mer eller mindre som måltavlor när fångvaktarnas lag ska träna upp sig till det statliga mästerskapet. Crewe tar motvilligt på sig uppgiften och får hjälp av hans enda vän bland fångarna, Caretaker (Chris Rock), och den gamle kändiscoachen Nate (en plastikopererad Burt Reynolds). Allteftersom blir Crewes lag bättre och bättre, och tanken om att vinna mot vakterna ökar.
Där ”The Longest Yard” sviker är helt klart manuset. Själva storyn är en bagatell, och filmen hade kunnat vara mycket sämre, men en halvtaskig story kan aldrig resultera i en bra film. Den är klyschig, har rätt intetsägande dialog och stereotypa karaktärer. Peter Segal har gjort ett rätt okej hantverk, regisserat på rutin, och han och Sandler går bra ihop. Fotot är faktiskt makalöst snyggt, framför av Oscarsbelönade Dean Semler, och klippningen effektiv.
Men som sagt, ”The Longest Yard” är en bagatell. Man tittar, filmen slutar, man går hem och så är den borta. Det finns ingen skådespelare jag stör mig på riktigt ordentligt, Nelly får väl inte riktigt i land med allt, men jag har sett mycket värre. Adam Sandler tycker jag är en underskattad skådespelare, han väljer bara fel roller hela tiden. Burt Reynolds tycker jag alltid om efter ”Boogie Nights”, och här spelar han mer eller mindre sig själv. Samma sak gäller väl Chris Rock, som dock passar mer på ståupp-scenen än på vita duken. Bäst är dock William Fichtner som har både gjort bra (”Heat”, röstutlånet till dataspelet ”GTA: Vice City”) och dåligt (”Armageddon”), men som står här som grädden på moset.
Om ni inte ser ”The Longest Yard” har ni absolut inte missat någonting. Jag skulle verkligen inte rekommendera en titt på bio. Filmen håller i alla fall så låg klass att den inte förtjänar 95 spenderade kronor.