Birth of the Living Dead 2013

År 1968 skapades filmhistoria då en brokig skara ledda av den entusiastiske unge filmskaparen George A. Romero bestämde sig för att göra en ny typ av skräckfilm. Med sparsam budget, inkallade tjänster av vänners vänner och en stor skopa tur lyckades de med något som kom att förändra skräckfilmsgenren för all framtid.

"Night of the Living Dead" sägs vara det populärkulturella verk som födde den numera ikoniska skräckkaraktär som är zombien. Visst fanns det tidigare belägg på levande vålnader och döda som återuppstår inom litteraturen, men inte alls på samma sätt som andra klassiska monster som vampyren och varulven har. Bara ur den aspekten är "Night of the Living Dead" ett vitalt verk inom inte bara filmvärlden, utan populärkulturen i stort. Romero och hans gäng lade grunden för hur en zombie ska vara, och som producenten Gale Anne Hurd förtäljer i dokumentären baserades de levande döda i TV-serien "The Walking Dead" uttryckligen på den allra första zombien som dyker upp i Romeros film (spelad av nyligen avlidne Bill Heinzman).

Men Romeros debutlångfilm var mer än en milstolpe för skräckfilmsgenren - den kom att bli betydelsefull även i andra sammanhang. Filmen gjordes och kom ut mitt under ett brinnande Vietnamkrig och på hemmaplan vällde medborgarrättsrörelsen fram. Det var ett hektiskt klimat där rasskillnaderna i USA var mer upptrissade än någonsin, och där staten och militären var något att förakta. När afroamerikanske Duane Jones rollsattes i huvudrollen i "Night of the Living Dead" skulle man kunna tro att det lade om spelplanen för filmen. Men Romero och hans medskapare såg ingen anledning till att ändra i manuset bara för att huvudrollen inte längre var vit. Detta ledde till att vi inte bara fick en film med en afroamerikan i huvudrollen - han fick dessutom vara filmens hjälte. En tidig inspirationskälla till blaxploitationvågen hade fötts. Duane tilläts vara heroisk, kompetent och logisk - sällan skådade attribut för en rasifierad i amerikansk kommersiell film. Punkter som denna markerar väsentligheten av Romeros film på många andra plan än rent skräckfilmologiskt, och "Birth of the Living Dead" lyfter fram flera av dessa inverkningar som filmen hade. 

Regissören Rob Kuhns låter även de flesta komma till tals när det gäller att minnas och tolka Romeros verk. Utöver kultregissören själv, som får stå mycket i fokus, intervjuas allt från filmkritiker och skräckfantaster till vanliga dödliga som var och såg filmen när det begav sig - och till och med en grupp barn som i en specialinlärningskurs med film får tolka den inte helt barnvänliga rysaren. Detta ger dokumentären ett brett spektra av tolkningar och analyser av hur filmen har format och än idag formar dess omvärld.

Sin korta speltid till trots (blott 76 minuter) känns "Birth of the Living Dead" övergripande och omfattande nog - även om djupare analyser hade varit mer än välkomna. Ibland blir det också lite väl pratigt, men de Ari Folman-aktiga animerade sekvenserna skänker en kul brytpunkt till de annars rätt trista "talking heads"-sekvenserna. Letar man efter ett kärleksfullt porträtt till en av våra mest betydelsefulla kultklassiker är ”Birth of the Living Dead” ett utmärkt exempel.