Born to Be a Star 2010
Synopsis
Info
Senaste om filmen
Ett förakt mot mänskligheten
Redan under inledningsmontaget sätts förutsättningarna när en bonde, i den bondlurkshåla där huvudkaraktären växt upp i, smetar jordnötssmör på sitt könsorgan och låter ett gäng gätter gå loss på det. Hoppet om någon slags fyndig humor dör alltså tidigt. Bucky Larson (Nick Swardson) ser ut och beter sig som något som avvisats från "Dum & dummare", en korkad på gränsen till efterbliven loser med pottfrisyr och överdrivet utstickande tänder. Han får av en slump reda på att föräldrarna varit porrfilmsstjärnor och ser det som ett tecken på att satsa på samma bransch. Väl i Hollywood blir han en oväntad succé då hans minimala könsorgan (anspelningar på vagina är oräkneliga) i jämförelse förbättrar människors sexliv.
Ja, detta är storyn. Och det är precis lika idiotiskt, pinsamt och löjligt som det låter, om inte värre. För det första är Bucky en outhärdlig plåga att följa. Han är aldrig kul, charmig eller rar utan förblir en påminnelse om vad bröderna Farrelly hade kunnat göra med både karaktären och historien. Swardson har även skrivit och producerat filmen tillsammans med Adam Sandler och blir, liksom Sandler i hans värsta alster, inget mer än en hysterisk karikatyr av typen en irriterande reklamfilm som dyker upp på varje kanal och sätter sig i huvudet som en parasit. Man vill bara stänga av men tvingas lida sig igenom hela hans äventyr i en och en halv timme.
Jag skrattar tre gånger i filmen. Det är inga minnesvärda skämt men i jämförelse med resten av filmen så är de guld värda. Annars är det dynga rakt igenom. Skämt om avföring, könsorgan och allmänt korkade/konstiga/hysteriska/perverterade människor. Släng in lite lättköpta bögskämt och lättklädda tjejer också, för att förtydliga att filmen är gjord för pubertala, IQ-befriade tonårspojkar.
Som vanligt är det generande om än inte minst sagt tragiskt att se vanligtvis rutinerade skådespelare dyka upp i sådant här skräp. Christina Ricci ser ut att plågas genom att behöva spela den sedvanligt söta, personlighetsbefriade kärleksintresset vars dröm i den här nedgraderats till att bli servitris! Don Johnson och Stephen Dorff (som båda sniffade comeback i "Machete" respektive "Somewhere" häromåret) känns deprimerande avdankade som porrregissör/stjärna.
För att summera så är det här ännu ett bottennapp från den outtröttlige Adam Sandler & co som frestar MovieZine att införa ett lägre betyg än 1. Efter lågvattenmärken som "Grown-Ups" och "Min låtsasfru" är det svårt att tro att man kan sjunka lägre - dessvärre hade jag fel... Inför yrkesförbud på gänget omedelbart bums. Eller tvinga dem i en skola som lär ut vad en komedi är.