Bröderna Karlsson 2010

Björn Bengtsson (i sin första huvudroll efter lättglömda inhopp i lättglömt trams som "Offside" och "Rallybrudar") spelar advokaten Niklas, en tragiskt trettionånting-singel utan familj som nätdejtar och klänger sig fast vid jobbet som enda tröst. När den nästan orealistiskt perfekta Clara (Tuva Novotny) börjar på företaget klickar det dock och det ser ut för att ljusna i Niklas tillvaro om det inte vore för hans fram tills nu okände, svårtyglade tvillingbror Hasse (Bengtsson igen) från landet dyker upp och ställer till det.

Kjell Sundvall är en av Sveriges flitigaste och framgångsrika regissörer och här bevisar han sin plats. Med både flera ruttna inslag såväl som kultfilmer som "Jägarna", "Vi hade i alla fall tur med vädret" och "Tomten är far till alla barnen" på meritlistan är det tacksamt nog åt senare hållet han håller sig med "Bröderna Karlsson".

Till skillnad från fjolårets tröttsamt gapiga buskis "Sommaren med Göran" så fokuserar sig den här komedin på karaktärerna och deras relationer snarare än slapsticksituationer, även om det mot slutet blir lite springa-i-dörrar-fars av det hela. Niklas och Hasse är trots med gott om mindre smickrande brister sympatiska karaktärer och man slutar inte bry sig om deras öden hur svinigt de än vid vissa tillfällen beter sig.

Sen hjälper duktiga skådespelare lång väg. Bengtsson behöver några scener på sig för att etablera sitt till en början lite ojämna spel och i början är det svårt att förtränga alla trickfilmningar där bröderna konverserar, men ganska snabbt gör han sig värdig sin Björn Kjellman-liknande antagonist. Han lyckas med konsten att spela en småtrist men rörande töntig stockholmare och omogen, levnadsglad gaphals trovärdigt inte i bara samma film utan i samma scen flera gånger. Han förtjänar om inte två i alla fall en guldbaggenominering.

Jessica Zandén (som hade lite eller inget annat göra i "Beck - Levande begravd" och "Puss") och Per Andersson fyller ut med roliga, minnesvärda biroller. Tuva Novotny passar, som vi vet sen tidigare, utmärkt som romantisk sidekick och kärlekshistorien känns ovanligt genuin och rar. Nästa gång kanske hon kan få en lite mer utmanande roll att jobba med, speciellt då hon spelar praktiskt taget samma karaktär som i "Bröllopsfotografen" och den bedrövliga "För kärleken".

Humöret är på topp och fint tempo gör att det rullar på trots att storyn i sig kanske inte bjuder på några större överraskningar. Mot slutet börjar man ha slut på idéer, dramat fungerar stundtals bättre än den komiska delen och som i alla förväxlingskomedier av den här sorten gapar en del trovärdighetsluckor tomma (har ingen någonsin legitimation med sig).

Finalen är nästan förolämpande fantasilös och förutsägbar, och slutklämmen är en sådan fånig klyscha att den nästan förstör hela filmen. Men bortser man från den besvikelsen är "Bröderna Karlsson" en fräsch och kul uppdatering av "Två systrar för mycket" och liknande filmer. Och både Björn Bengtsson och tekniken som möjliggör hans spel mot sig själv förtjänar varsin eloge.