Caligula 1979
Synopsis
Info
En riktig soppa
Historien bakom den bedrövliga "Caligula" är egentligen mer intressant än filmen i sig. Det historiska dramat om den romerska kejsaren som blev tyrann skrevs först som en mer nedtonad lågbudgetfilm men när man insåg att mer pengar behövdes så gick man till Penthouse-redaktören Bob Guccione som producerade filmen med kravet att man skulle fylla filmen med sex och naket. Flera av skådespelarna tog avstånd från filmen, manusförfattaren Gore Vidal valde att ta bort sitt namn från filmen då han ansåg att McDowell och regissören Tinto Brass förstört hans manus medan Brass själv blev ursinnig när Guccione låste ute honom från redigeringsrummet.
Resultatet är inte oväntat en ren soppa. Den pendlar någonstans mellan en överspelad Dramaten-pjäs, en Monty Python-sketch och ren porr. Någon frågan om "erotisk" film är det inte utan här är det oräkneliga närbilder på kön och minutlånga oralsexsekvenser som gäller. Sex på film är nödvändigtvis inte något dåligt, som i "Shortbus" eller "Shame", men här är det bara taffligt och smaklöst. När man faktiskt försöker göra det sexigt blir det bara pinsamt.
I övrigt bland allt sex och våld (före sin tid med en viss tortyrporrsvinkel) finns här några minnesvärda skådespelarinsatser. Veteranen John Gielgud har några fina men korta scener. Peter O'Toole medverkar i filmens första halvtimme, äger varje minut han är med i (som när han nyfiket frågar en kvinnlig statist varifrån hon kommer medan hon har sex med någon typ i djävulsmask) men tar inte heller något av eländet på allvar. Mirren (i en tidig roll som Caligulas hustru) bidrar med sin läckert iskalla blick och satmariga uppsyn när hon väl dyker upp efter första halvan. Och McDowell är såklart given som den galen titelkaraktären, en slags pompös lillebror till hans psykopat Alex i "A Clockwork Orange".
Men trots all S/M-sex och leksakspenisar med vingar så är det tröttsam och tråkig film. Den tar aldrig slut och drar ut på allt i evigheter. Redan tidigt i filmen viskar Caligulas sidekicks om hur tokig är han är men ändå tar det över två timmar innan någon gör något åt saken. Oavsett om man har koll på historien så är upplösningen ett från början uppenbart antiklimax.
Utan att vara pryd så är det förståeligt att den dyraste indiefilmen någonsin förbjöds i flertal länder och togs ner från biograferna efter rekordkort tid (trots höga inkomstsiffror). Men det är även förståeligt att det är enda filmen legendariska filmkritikern Roger Ebert lämnat innan eftertexterna. Ett häpnadsväckande uselt spektakel som nästan kan vara värd en titt för dess välförtjänade kultstatus. Men bara nästan.
Saker Malcolm McDowell gör i "Caligula"
- sniffar en lök under en begravning
- våldtar ett nygift bröllopspar (brud som brudgum)
- sover med en häst
- spyr i slow-motion
- smetar sperma i sitt hår (en inspiration för bröderna Farrelly?)
- sätter på Helen Mirren iklädd kvinnokläder