Carry-On 2024

När det kommer till att filma manus om vanliga män som hamnar i situationer där deras liv eller identitet hotas - så att de måste lösa ett problem samtidigt som de ska ta reda på vem som utsätter dem för lidandet - så är det få som älskar det lika mycket som regissören Jaume Collet-Serra gör. Efter att ha plågat karaktärer spelade av Liam Neeson på nämnda sätt i filmer som "Unknown" och "The Commuter" så har turen kommit till Taron Egerton att svettas.

 

Taron spelar Ethan Kopek som jobbar som säkerhetspersonal på Los Angeles flygplats. Det är juldagen och fullpackat med stressade människor. När Kopek föräras uppgiften att se till att inget farligt slipper igenom röntgen av handbagage så är det ett steg upp i hans karriär som har stått stilla. Triumfen smolkas när han får en mystisk röst i sitt öra via en hörsnäcka och utpressas att låta en suspekt väska passera utan att sökas igenom. Ett psykologiskt spel börjar.

 

Grundkonceptet med hot mot flygplats och en man som ska ta sig an det har uppenbara likheter med intrigen i "Die Hard 2" och filmskaparna verkar väldigt medvetna om det. Man undviker på ett närapå demonstrativt sätt att göra huvudkaraktären till en ny John McClane genom att skriva honom som en timid man utan ruffig coolhet och med en vokabulär helt tom på svordomar. Han använder inte skjutvapen och slåss helst inte. List är hans enda vapen. Det är ett bra beslut av manusförfattarna.

 

För att inte helt tappa den traditionella actionpubliken så gör man en stor sak av Ethans besvikelse över att han inte kom in på polisskolan, men den som därmed förväntar sig att det ska öppna för hårdare tag kommer att bli besviken. Det här är en thriller och inte en actionfilm även om ett par mer fysiskt spektakulära scener finns. Den som har sett redan nämnda filmer med Neeson har koll på det upplägget och vet vad de kan förvänta sig när Collet-Serra jobbar med sådant här material.

 

Tyvärr misslyckas regissören med det mesta som som han vanligtvis gör så bra. Nerven saknas och jag känner inte känslan av fara oavsett hur mycket manusets utveckling uppenbarligen vill att jag ska göra det. Man gör rätt i att dröja med att ge hotet ett ansikte, men när vi väl vet vem antagonisten är så är mystiken förlorad och scenariot är inte presenterat med nog mycket spänning för att ersätta den. Jag hade gärna sett att hemligheten bevarats längre.

 

Skådespelet i allmänhet är otroligt blekt även för en standardthriller. Egerton försöker skapa något av substans, men har ingenting att jobba med. Sofia Carson är så uttryckslös i tal, kroppspråk och ansiktsrörelser i rollen som Ethans flickvän att det inte ens går att kalla skådespel. Kemin mellan henne och Egerton är totalt stendöd, vilket mördar mitt engagemang i karaktären Kopek och intrigen i sig eftersom parets relation är viktig i båda fallen. Filmens skurk är enormt välspelad, men vem som spelar den rollen vore en spoiler att avslöja.

 

Nu är det inte så att allt med den här filmen är katastrof. Även om man inte krampaktigt greppar stolen så blir det aldrig tråkigt. Det är snyggt fotograferat som vanligt när Collet-Serra gör film och kameran hittar kreativa lösningar i actionscenerna. Manuset är inte förutsägbart i händelseutvecklingen och det uppskattar jag. Det blir för konstruerat och osannolikt mot slutet, men det är man van vid i den här typen av film.

 

"Carry-On" är en actionthriller som med minimal marginal lyckas kliva in i området för godkänt betyg, men utan nämnda insats på bovsidan, drivet och de oförutsägbara elementen så hade den inte gjort det. Totalt kravlösa thrillerfans uppskattar den nog mer än vad jag gör.