Creation Stories 2021

När 90-talet släntrade in på scenen fanns det bara ett val för den som ville vara hip – brittisk indiepop. Det var hands down dåtidens hippaste musikstil och förutom all den nördiga, lite inåtvända men kaxiga attityden handlade det – som det så ofta gör när vi pratar om det samtida Storbritannien – om droger i ansenlig mängd.

Den numera 60-årige Alan McGee blev känd i pophistorien som mannen som drev skivbolaget Creation Records som säkrade skivrelease för legendarer som Primal Scream, Teenage Fanclub och My Bloody Valentine i deras tidiga år. I början på 90-talet gick det åt helvete med finanserna och hälften av Creation såldes till Sony – ett beslut som innebar slutet på fullständigt kreativt inflytande. Lyckan vände när det fram till dess relativt okända Manchesterbandet Oasis fick ett oväntat uppsving och blev frontmän för hela britpopen – plötsligt var luggar det hetaste sen the Beatles, tonårskillar började irritera skiten ur omgivningen genom att nöta gitarrsolot i inledningen och folk blev team Liam eller team Noel. Oasis blev det mest säljande bandet i modern tid och Creation och Alan McGee vadade plötsligt i stålar.

Framgångssagan var en sån boost för brittiskt självförtroende, en bredbent Cinderella story i arbetarklasstappning att Tony Blair och hand New Labour party började rycka i Alan Mcgee för att involvera honom i deras satsning på urvattnad socialism i det engelska valet 1997. McGee var the shit.

Det är inte första gången hans historia publiceras – tidigare har det utkommit en självbiografi, ”Creation Stories: Riots, Raves and Running a Label” publicerad 2013 och en dokumentärfilm ”Upside Down: The Creation Records Story” som kom 2010 och där både McGee, Noel Gallagher och Bobby Gillespie medverkar. ”Creation Stories” är baserad på McGees självbiografi och adapterad till duken av hans polare Irvine Welsh och Dean Cavanagh.

Regissören Nick Moran främst känd för att ha spelat Eddy i ”Lock, Stock & Two Smoking Barrels” satt vid rodret i denna biopic gjort i samma adrenalinstinna, febriga stil som ”Trainspotting”.

Med alla dessa namn är det givet att filmen har en given publik på förhand – frågan är ju bara om den någonsin kan frigöra sig från tyngden av alla dessa dokumenterade berättelser, och nostalgiska drogskimmer (för givetvis var droger en central del av berättelsen – standard vid den tiden och något som föga förvånande fuckade upp McGees liv och relationer).

Det är en fartfylld historia som underhåller och Ewen Bremner (Spud från "Trainspotting") gör en solid tolkning av McGee. Ironiskt nog fick han rollen när McGee gav sitt veto mot att Bremner mer kända skådiskollega från "Trainspotting", Ewan McGregor skulle spela rollen. ”Han var för stilig” enligt McGee och man kan inte annat än hålla med i tysthet – McGregor blivit en av de mest välansade och polerade A-listskådisarna och hade inte känts rätt i en film i alla fall delvis fylld av rå debutantenergi.

”Creation Stories” är lite mer polerad än den vill ge sken av – med en kalkylerad air av rebellisk anda och en uppsjö av stiliga unga skådisar som spelar legendariska frontmän i uppstarten av sin karriär.

Leo Flanagan (som gör sig bra som unge Mcgee) Ciaran Lawless, Henry Ashton och James McCleland kommer fronta många tidningsomslag framöver och åtminstone några av dem lär lysa på skådishimlen ett tag.

I slutändan är det slamrande show, skön stil, lätt satir och bra underhållning men bränner inte riktigt till på allvar i de mörkaste stunderna. Oavsett så kan musikfantaster kan räkna med ett svängigt och minutiöst utvalt soundtrack från en av det moderna musikscenens vitalaste perioder.