Cuckoo 2024

Det finns en viss typ av skräckfilm som har svårt att hitta en publik. Som kan vara för läskig för folk som inte är vana vid skräckfilmer, men skrämmas för lite för de som är ute efter just en skräckfilm. Filmer som ”Beau is afraid” eller ”Död Snö”, där udda komiska inslag är lika viktiga som skrämselfaktorn.

 

Ni som uppskattar denna kategori av skräckfilmer kommer uppskatta ”Cuckoo”, ni som inte förstår varför Dan Stevens (”Legion”, ”Downton Abbey”) överdrivna tyska brytning är rolig, kommer sannolikt inte det.

 

”Cuckoo” följer en amerikansk-brittisk familj som flyttar till tyska alperna för att expandera en resort som drivs av Dan Stevens karaktär Mr König. Så fort familjen anländer förstår Gretchen (Hunter Schafer, ”Euphoria”) att något inte står rätt till. Förutom att Mr König beter sig väldigt udda, verkar det hända något med resortens besökare. Folk vandrar planlöst runt på kvällarna som hypnotiserade och Gretchen börjar höra mystiska ljud på kvällarna.

 

Ju mer Gretchen undersöker, desto djupare blir mysteriet.

 

”Cuckoo” är komisk och mystisk på samma gång och påminner en del om ”Twin Peaks” i den bemärkelsen. Det är ingen helt lätt uppgift att balansera på den smala vägen mellan genomtänkt pastisch och slarvig B-film, men regissören Tilman Singer lyckas ofta hamna på rätt sida.

 

En stor del av succén kan tillskrivas Dan Stevens, vars karaktär är tillför precis rätt mängd galenskap till händelserna. Hans överdrivna brytning och ständiga flöjtspelande är hysteriskt kul. Att ingen förutom Gretchen lägger märke till hans udda beteende förstärker känslan av absurditet. Schafers och Stevens kemi driver mycket av filmens underhållningsvärde.

 

Det finns dock tillfällen då man önskar att Singer hade lagt mer vikt vid själva thrillermomenten. Det är då scener som är särskilt skrämmande, eller mystiska på ett sätt som gör att man faktiskt funderar på vad som egentligen händer. Kanske hade filmen mått bra av ett större fokus på genuin skräck och ett litet steg bort från B-filmsträsket.

 

Skräckkonceptet, själva monstret i filmen, är relativt unikt och det märks att Singer lagt ner tid på att utveckla handlingen. Istället för att ta hjälp av välanvänd mytologi och gamla skräckkoncept, bygger man här upp en egen mytologi som tar stor inspiration från naturen. Resultatet är uppfriskande.

 

"Cuckoo" är en komisk skräckfilm, med "kultvänliga" B-filmstendenser, som kommer vara väldigt underhållande för rätt typ av publik. Övriga tittare bör hålla sig långt borta.