Den andra systern Boleyn 2008

Producenten och manusförfattaren Peter Morgan har en välutvecklad smak för tunga dramer och då gärna i medeltida skepnad, likaså en tilltagen talang Oscarsnominerad som han blivit. Med samma skarpa penna som skrev fram ”The Queen” och ”Last King of Scotland” har han nu gjort episk tragedi av doldisen Philippa Gregorys novell ”Den andra systern Boleyn”. Med det har också två av Hollywoods hetaste skådespelerskor sammanförts i en och samma film. Ett garanterat succérecept? Absolut.

Två systrar, Mary (Scarlett Johanssen) och Anne (Natalie Portman), drivna av sin familjs blinda maktambitioner, hamnar efter en olycklig händelse i luven på varandra om kung Henry (Eric Bana) den åttondes gunst. Ett intrikat maktspel med en lika intressant som obehaglig kvinnospegling, börjar så nystas i det engelska hovets salar och snart förs stridigheterna på fler plan än ett med svidande förluster på båda sidor. En konkurrens som hotar föra en hel familj i fördärvet men också lämnar ekon i ett framtida England.  

”Den andra systern Boleyn” är ett välspelat epos rikt på grekiska tragedier som incest, otrohet och mord så till den grad att det ibland tangerar det sagolika. Likväl lyckas man behålla sin värdighet tack vare en lysande skådespelarensemble där Eric Bana än en gång borstar av sin pondus som skådespelare och mellanspelet i kombon Scarlett och Portman slår gnistor. Ett gott öga finns också för den levnadsglade men så dumdristige brodern med Jim Sturgess i rollen.  

Vackra tagningar från de inledande barndomsscenerna till det återknytande slutet, utgör en förtrollande fond för en så grym historia. Filmen ger en känsla av 50-talets mastodontmatiné och två timmar hade gärna fått bli en tredje för att låta historien utvecklas till sin fulla kraft. Men tydligen har filmstudions saxar fått råda till förmån för det dramaturgiska flytet och ”Den andra systern Boleyn” är ingalunda ett historiskt dokument. Filmen följer snarare sin litterära förlaga till punkt och pricka med medföljande faktafel. Liknelserna med den romantiserade ”Braveheart” finns, Mel Gibsons rulle som sen också scoopade hela fem Oscar till publikframgångarnas kassaklirr. Så undervisningsvärdet må vara nollställt men underhållningsvärdet desto större.

Alltså. För dig som vill vältra dig i vackra kostymer, slående scenografi och skådespeleri i toppklass är ” Den andra systern Boleyn” överflödig dekadens. För dig som ryser inför tanken om att ytterligare ett kostymdrama ska översvämma filmvärlden eller stör dig något enormt på omskriven historia... ja, du bör se ” Den andra systern Boleyn” för vad det är, en riktigt bra film.