Den siste samurajen 2003

Nathan Algren (Tom Cruise) är en respekterad amerikansk kapten som deltagit i många stora strider. Han är känd som en hjälte hos folket men vill själv inte se sig som det. Hans dåliga samvete plågar honom jämt och ständigt och han tar ofta till flaskan för att lindra smärtan och tanken på alla oskyldiga liv han avslutat. En dag anlitas han av den japanske kejsaren för att träna landets trupper i modern stridsteknik, för att sedan kunna försvara landet från de fruktade samurajerna. De japanska bönderna som kallats in för att försvara sitt land, har aldrig rört ett gevär i hela sitt liv, och Nathan gör sitt bästa för att göra de till krigare.

I en strid mot samurajerna blir Nathan tillfångatagen och förd till deras stad. Han kan inte fly och kan inte göra något annat än att acceptera sitt liv som fånge. Han lever vidare sitt liv med samurajerna och får en inblick i deras liv, och med tiden börjar han bli mer och mer osäker på om han verkligen valt rätt sida.

”Den siste Samurajen” är en djup och mycket fin film. Den Oscarbelönade fotografen John Toll (”Den tunna röda linjen”) visar oss en tydlig och mycket vacker bild av det sena 1800-talets Japan, och dess fridfulla miljöer.

Det finns inga ord för det Tom Cruise åstadkommer med sitt, nästan omänskliga, skådespeleri i den här filmen. Personligen trodde jag inte att han kunde bli bättre än i filmerna ”Eyes wide shut” och ”Magnolia” men här bevisas det klart och tydligt hur fel jag hade. Den mannen kan få vem som helst att skratta eller gråta. I övriga roller får vi skåda bl.a. Timothy Spall (”All or Nothing”, ”Harry Potter och fången på Azkaban”), Billy Connolly (”Mrs. Brown”), Tony Goldwyn (”6:e dagen”) och Ken Watanabe. De gör ett otroligt bra arbete men som vanligt utklassar Tom Cruise sina kollegor.

Manuset, vilket är otroligt skickligt gjort, är skrivet av Edward Zwick, John Logan (”Gladiator”) och Marshall Herskovitz och det säger ju faktiskt en hel del positivt bara det. Den här filmen har helt klart chansen att ta hem en hel del priser. Varför inte en Oscar till Tom Cruise för ”bästa manliga huvudroll”? Eller kanske ännu en Oscar till John Toll för ”Bästa foto”?