Dirty Dancing 1987

“Nobody puts Baby in a corner.”

“I carried a watermelon.”

 “Me? I’m scared of everything. I’m scared of what I saw, I’m scared of what I did, of who I am, and most of all I’m scared of walking out of this room and never feeling the rest of my whole life the way I feel when I’m with you.”

“Dirty Dancing” är en av världens mest älskade filmer och fylld av fantastiska repliker som är väldigt citat-vänliga. Den är också en av de största filmsuccéerna genom tiderna, framför allt om man sätter dess framgång i relation till hur mycket filmen kostade att spela in. Trots att filmen utspelar sig på 60-talet andas den verkligen 80-tal i danserna, musiken, kläderna och frisyrerna. 

Denna söta och oförutsägbara film blev inte en kultklassiker för sitt otroligt innovativa manus utan för att den innehåller riktigt bra musik, häftigt koreograferade dansnummer och Patrick Swayze som den sexige danstränaren Johnny Castle. I den andra huvudrollen syns Frances/”Baby” (Jennifer Grey), en ung tjej som följer med sina föräldrar till en exklusiv semesterort i USA. Hon blir snabbt uttråkad av alla i sin omgivning och börjar fascineras av den mystiske dansläraren Johnny. En förbjuden kärlekshistoria inleds mellan de två när Baby blir Johnnys partner både på och utanför dansgolvet. 

Filmen hade inga direkt kända skådespelare i rollerna, förutom Broadway-veteranen Jerry Orbach som spelar Jake Houseman, läkaren som är far till Baby. Patrick Swayze och Jennifer Grey fick en hel värld och en hel generation att dansa igen men när filmen hade premiär 1987 var de relativt nya ansikten. Medan Jennifer Grey endast syntes i mindre kända filmer och tv-produktioner efteråt (hon ska ha skyllt på sin näsoperation som gjorde henne närmast oigenkännlig) gjorde Patrick Swayze fina insatser i filmer som ”Ghost”, ”Point Break” och ”Donnie Darko” innan han tragiskt gick bort i cancer 2008. Deras kemi är helt fantastisk i filmen och relationen växer och förändras under filmens gång när Baby och tittaren får större insikt i vem Johnny är.

”Dirty Dancing” är en riktig ”coming of age”-historia om en flickas förvandling till kvinna. Berättelser om mognad och om att bli vuxen väcker ofta speciella känslor hos tittarna eftersom det är lätt att relatera till. Filmen har fått kritik för att den är övertydligt moralisk. Visst, den är väldigt snäll och tillrättalagd men den behandlar en mängd tunga frågor som klass, abort, sexualitet och självförverkligande realistiskt och helt utan pekpinnar. Den tar exempelvis upp aborter på ett sätt som var kontroversiellt på 80-talet (Penny blir inte utsatt för någon ”slut-shaming” av omgivningen) och än mer kontroversiellt eftersom filmen utspelar sig 1963 när aborter var olagliga i USA. Den har dessutom en kvinnlig huvudkaraktär som utvecklas och mognar (både sexuellt och personligt) och är minst lika mycket subjektet som den manliga huvudkaraktären. Han gör så hon får uppleva dans och kärlek men det är hon som räddar honom på riktigt genom sitt mod. Det är hon som frigör sig från sin fars ständigt överbeskyddande uppfostran genom att berätta att hon är djupt besviken på hur han behandlar människor olika beroende på deras bakgrund och klasstillhörighet. Hon står upp för Johnny men framförallt står hon upp för sig själv. 

Det är inte heller kvinnan som är objektet som blir avklätt av en manlig blick, det är snarare mannen, Johnny, som ständigt är naken på överkroppen och får oss att granska hans kropp med vår (kvinnliga) blick. Det är han som är den sexige som står för vår lust och längtan medan Baby/Frances är den alldagliga i både sitt utseende och i sitt sätt att dansa och säga klumpiga saker. Det är också Johnny som är den utsatte och behandlas som en prostituerad av de rika äldre kvinnorna på hotellet. En annan sak (kanske den viktigaste av den alla) är att i jämförelse med ”Grease” så förekommer ingen förvandling där tjejen tvingas bli någon annan än sig själv i slutet för att få killens uppmärksamhet. Och det är fruktansvärt befriande! 

Det är stundtals ett stolpigt skådespeleri och några knackiga scener men jag ser förbi det eftersom filmens tillgångar är desto större och fler. Det är dags att ”Dirty Dancing” inte per automatik ses som tjejfilm. Det är inget fel på tjejfilmer men begreppet är farligt, dels för att det inte finns något motsatt ord (killfilm används inte i samma grad och när det används är det inte med en negativ klang) och dels för att riktigt fina och komplexa filmer som ”Dirty Dancing” kan nedvärderas på grund av detta lilla ord. Varför är det så få killar som tycker om denna film då? Ja, först och främst är det ju för att det är en tjej som har huvudrollen och för att filmen handlar om en kvinnans uppvaknande. Trots att Johnny är maskulin i sin kropp har han inte typiska drag som män är vana att identifiera sig med på film. Han är dansare, beroende av äldre kvinnors pengar och blir kär i en kvinna med högre social och ekonomisk status än han själv.

Jag ger er rådet: nedvärdera aldrig filmen som gav oss mode, mod och musik i värdsklass. Och by the way, ”(I've Had) The Time of My Life” och scenen den spelas i är filmens mest kända stund men för mig är ”Hungry Eyes” the one.