Edward Scissorhands 1990
Synopsis
Info
Burtons vassaste verk
Jag minns när jag såg ”Edward Scissorhands” för första gången, jag var runt 7-8 år och fylldes av värme, medlidande och kärlek för den skeva med ack så sympatiske huvudkaraktären. Tim Burtons saga handlar om Edward, en ung man som skapats i ett laboratorium av en vetenskapsman (Vincent Price i hans sista filmroll). Det är dock något som skiljer honom åt från andra människor – han har saxar istället för händer och vetenskapsmannens plötsliga död gjorde att han fick förbli sån.
Högt över staden, på en mörk och dyster kulle ligger huset som kom att bli Edwards värld. Men en dag knackar Peg på dörren för att försöka sälja smink. Mötet mellan dem kommer att förändra både Edward, Peg och hennes familjs värld. Och visst skapar det rabalder när Peg kommer hem med en okänd man i sin bil, med saxar till händer som ska försöka anpassa sig i en normal förort...
Tim Burton har en fantastisk förmåga att skapa drömlika scener. Här hittar vi rader av hus i alla tänkbara pastellfärger i ett förortslandskap, män som åker till arbetet på rad medan kvinnorna stannar i hemmets lugna vrå och skvallrar om allt och ingenting med stora frisyrer och minst lika pastellfärgade utstyrslar. Vetenskapsmannens laboratorium är som hämtat ur en dröm, alla maskiner tycks vara levande med ansikten som ler medan de bakar vad som ser ut att vara otroligt delikata kakor på löpande band.
Johnny Depp briljerar som han alltid gör i rollen som den blyga, rädda och skeva Edward. Till skillnad från de flesta andra roller han spelar är denna lite mer lågmäld – men när man tänker efter, finns det någon roll han inte klarar av att spela? Winona Ryder, denna lilla fagra kvinna kunde inte vara mer passande i rollen som Kim, dotter till Peg som Edward hyser stor kärlek för, och är den enda som förstår sig på honom.
Detta är en fantastisk saga för både stora som små och den lämnar definitivt inte någon oberörd. Här finns teman som vi alla kan känna igen – kärlek, utstötthet, grupptryck, småstadsmentalitet och missförstånd. Det är starka teman, men i ”Edward Scissorhands” känns det svåra så himla enkelt. Filmen är definitivt en av Burtons bästa filmer och håller än idag – 22 år senare och för en mycket lång tid framöver.