Elizabeth: The Golden Age 2007

Det var inte alla som noterade namnet Cate Blanchett på en filmposter innan hon 1998 axlade rollen som Elizabeth I i den första filmen om Drottning Elizabeths dramatiska tillträdande på den brittiska tronen, en roll som gav henne en Oscarsnominering för ”Bästa Kvinnliga Huvudroll”. Nu är hon Oscarsbelönad och erkänd som en av vår tids främsta aktriser – det räcker med att hon kissar på film så börjar våra tårar att rinna.

När det nu vankas en uppföljare har förutsättningarna som sagt förändrats. Blanchett återvänder till den roll som tagit henne dit hon är idag, med fler erfarenheter bakom sig och med mer naturlig pondus än någonsin som drottningen hon var född att spela. Nästan tio år har gått sen det sist begav sig. Den då 12 år gamla Lily Allen som smög omkring i bakgrunden står nu på scen som popstjärna och Daniel Craig som då gestaltade en medlem av Vatikanen besitter nu licensen att döda. Synd bara att regissören Shekhar Kapur är den ende som inte utvecklats sen sist. Hans regi verkar mest gå ut på att envisas med att filma dialogerna genom draperier och bakom pelare.

”Elizabeth: The Golden Age” inleds i Europas då mäktigaste land, det katolska Spanien där Kung Philip II (underbart lurigt gestaltad av Jordi Mollà) smider onda planer i Guds namn inför invasionen av  protestantiska England, de spanska skogarna skövlas för att bygga en oövervinnerlig flotta som ska krossa allt motstånd och sätta hans dotter Isabella på den brittiska tronen. Samtidigt i England fortsätter den åldrande drottningen att ointresserat uppvaktas av allehanda beundrare, däribland Ivan den förskräcklige och den svenske Kung Erik, om inte den misstänkt infertila drottningen avlar av sig snart riskerar tronen att gå till skottska släktingen Mary (en skicklig Samatha Morton) som även planerar att sticka kniven i henne för att snabba på processen. Det ser helt enkelt inte så ljust ut för vår kära oskuldsdrottning.

Alla förutsättningar för en givande historielektion finns där men slarvas tyvärr bort i en snurrig Ménage à trois mellan Drottningen, hennes uppasserska (Abbie Cornish som även glänser i DVD-aktuella "Candy") och Clive Owens svärmorsdröm till pirat. Det spelar egentligen ingen roll att skådespelarinsatserna är fläckfria, att Cate Blanchett skulle kunna göra tio fler Elizabeth-rullar utan att tappa glansen eller att Alexandra Byrnes extravaganta kostymer skulle ge Elin Kling master-cravings, allt känns ändå föråldrat.

Var finns intresset för att efter att ha sett Kirsten Dunst bada i rosa bakverk som Marie Antionette och sett Helen Mirren spela skiten ur sig själv i skuggan av Diana nu få se Blanchett strutta runt i Queen Amidala-klänningar och klämma ur sig Sunset Beach-repliker som ”Skulle du älska mig i en annan värld?” överröstad av ett pompöst stråksoundtrack? Snälla ge mig Gustav Wasa på skidor till tonerna av Daft Punk eller Ivan den Förskräcklige i regi av Rob Zombie, för det här håller inte. ”Elizabeth: The Golden Age” känns mer antik än tidsåldern den skildrar.