Epic - Skogens hemliga rike 2013

Mary Katherine, eller MK som hon vill bli kallad, är en 17 årig tjej som flyttar hem till sin pappa efter mammans död. Den lätt nördige pappan har länge varit övertygad om att det i skogen bor små varelser som håller naturen i balans och han lägger all sin tid på att försöka hitta bevis för sin tes. MK tröttnar ganska snart på att inte få någon uppmärksamhet och ger sig iväg, bara för att själv av en slump bli förvandlad till en plutt och hamna mitt i ett krig på liv och död mellan - på ena sidan skogens väktare, de goda Bladmännen och på den andra - de onda Boganerna, som vill förgöra allt.

"Epic - skogens hemliga rike" är i sina bästa och skönaste stunder en hymn till Moder Jord och naturens grönska. Den fina animeringen gör sig perfekt i 3D som också ger liv åt den fantastiskt fantasifulla världen bland gräsrötter och trädtoppar. I andra stunder är berättelsen väldigt simpel och torde visserligen tilltala en inte alltför kräsen publik, fast hos andra väcks nog lätt funderingar kring vilka de där onda egentligen är och varför de gör som de gör och en viss frustration bubblar även i mig när inga svar på detta ges.

Filmen innehåller inte direkt något nytt eller överraskande och mycket har vi redan sett. Att historien om lilleputtar och kampen mellan ont och gott eventuellt har inspirerats av bland andra "Alice i Underlandet" och nämnda "Avatar" är nog inte en helt genomvild gissning och vid några tillfällen får jag en känsla av att även de ondsinta Orcherna ur "Sagan om ringen" kan ha figurerat i tankarna när den grå Boganarmèn skapades. Fast samtidigt, vad är helt unikt idag? Och i slutändan är det ändå inte de brett och vitt lånade klichéerna som är filmens största problem så mycket som det i början sackande tempot, den relativt stolpiga dialogen och de tunna bifigurerna som tyvärr lämnar en del övrigt att önska.

Tacksamt nog får ändå vår modiga hjältinna MK en bättre presentation och hon känns hela vägen äkta och väldigt sympatisk. Tillsammans med skogens drottning bidrar hon dessutom med en hel del välkommen girl power med tanke på de väldigt många tappra fågelburna männen som annars figurerar i täten.

Mot slutet gör dock de fartfyllda jakterna, striderna och den vackra grafiken med det fina eko-light budskapet om vårdande av naturen och lite andra trevliga förkunnelser om mod, gemenskap och samarbete, "Epic" till en sevärd och underhållande film, trots alltså mina tidigare anmärkningar. Och även om det tog väl lång tid för mig att helhjärtat hänga med på färden så gjorde jag det till sist och då blev det vid någon tidpunkt till och med så pass gripande att jag nästan släppte ifrån mig en tår.