Escape Room 2: No Way Out 2021

“Escape Room” var tveklöst den mest framgångsrika - och kanske bästa - skräckfilmen som tog sig an den populära aktiviteten i form av spelrum där deltagarna måste lösa diverse ledtrådar och pussel för att ta sig ut. I likhet med “Saw”-filmerna så handlade det inte oväntat om liv och död. Då originalet kanske inte var något mästerverk så var det en hyggligt underhållande rysare och en uppföljare var given.

 

Här är de två överlevarna, Zoey (Taylor Russell) och Ben (Logan Miller), tillbaka för att hitta de ansvariga bakom företaget Minos och ställa dem tillrätta. Likt många dåliga uppföljare inom skräckgenren söker de alltså upp de som nästan dödat dem tidigare och snart befinner de sig i nya escape rooms, denna gång med en grupp som även de överlevt dessa dödsfällor.

 

Det är en tvåa som liksom sin föregångare varken är direkt usel men heller ingenting att bli alltför exalterad över. Det är ett relativt lockande alternativ för mild tortyrporr med 11-årsgräns vilket innebär att man undviker grafiskt våld och blod. Istället ligger fokus på spelrummen, dess många ledtrådar och pusslen som våra utsatta karaktärer måste samarbeta över för att lösa.

 

Det är polerad spänning där tajt klippning, snygga bilder och atmosfärrik musik gör att man ofta sitter på helspänn medan klockan aggressivt tickar. Det är nagelbitarspänning där rappt tempo och kort speltid bidrar till att man aldrig blir uttråkad. Däremot finns en lite nedlåtande attityd mot den tydligt unga målgruppen. Det är ytligt… och ja, ganska korkat.

 

Dialogen är av typen att rollfigurer skriker högt om något som är uppenbart för både dem och publiken. Karaktärerna får inte mycket utrymme att introduceras eller utvecklas. Vi hinner aldrig lära känna dem innan de biter i gräset. Det är inte de begåvade skådespelarnas fel, speciellt inte sevärda “Pose”-stjärnan Indya Moore. Men alla är dessutom löjligt attraktiva och unga för att representera “vanliga människor” - till och med den alkoholiserade prästen ser ut som en modell för valfritt klädmärke.

 

Trots sitt underhållningsvärde som åtminstone lär falla fans av genren i smaken så är det en film som hade mått bra av lite finputs i manus och regi. Vi hade gärna sett lite fler fyndiga fällor och dödsscener då den med sin snabbspolade tematik kring trauma inte har så mycket annat att erbjuda. Precis som den första “Escape Room” är det hyfsad verklighetsflykt som liksom ett escape room är kul för stunden men inget du tänker på om en vecka.