Evan den allsmäktige 2007

Herre, hav mindre tålamod med Hollywoodnasarnas girighet. I din oändliga generositet lät du Tom Shadyac regissera en uppföljare till den medelmåttiga komedin ”Bruce den Allsmäktige”. Miraklen och Morgan Freeman som Gud är tillbaka. Förmodligen är det tänkt att Bruce-filmens roligaste inslag Steve Carell ska stå som någon form av garanti för projektets värde. Men här när han återigen axlar rollen av det före detta nyhetsankaret Evan Baxter blir det bara fel. Naturligtvis är bibelns plågor något värre. Men varför låta dem skinna oss med vatten som ska föreställa vin? En ihållande brist på idéer har fått de inblandade manusförfattarna att slänga ihop något på en kafferast när de insåg att deadlinen för uppföljaren närmade sig sitt slut.

Resultatet blev en komedi som inte genererar några skratt, men däremot en obekväm genans när man inser att de stela skämten utgör filmens innehåll. ”Evan den Allsmäktige” är för övrigt en något vilseledande titel – visserligen blir han i filmen hux flux en snofsig rikspolitiker som flyttar till en jättevilla med frugan och de tre sönerna. Men någon makt får han inte. Tvärtom är Evan ett instrument för högre syften från början till slut. Man önskar bara att syftena inbegrep att underhålla filmens publik.

Tanken att låta Gud fader av en mer eller mindre slumpmässig och ovidkommande anledning slå ner på stackars Evan och ålägga honom att bygga Noaks ark, låter ju inte helt fresh ens i teorin. Att kostymen byts mot en patriarkutstyrsel och Evans släta hy ersätts med galenmansskägg tillhör filmens mer sofistikerade inslag.

Kära manusförfattare, hör upp: Inte ens Fratpack Carell kan bygga en ark utan material. Är det djävulen som viskade i ert och regissörens öra att fylla filmen med oinspirerat dravel, sentimentalitet och stereotyper? (Wanda Sykes som kaxig Comptontant är knappast vågat.) Var det för att dölja projektets fullständiga meningslöshet som ni dessutom körde in ett ack så påklistrat, men aktuellt budskap om att ta hand om moder natur? Var ni tvingade att till råga på allt krysta in att detta intrigbrott mot vår fritid rättfärdigas av att Evan ska bonda med sin minst sagt godmodiga familj? De dataanimerade djuren räddar ingenting. Musikmedleys med läskdrickande apor och elefanter innebär sällan under av sofistikation, ens i tecknad film.

Är ni självdestruktiva? Sömniga? Försöker ni få slut på Steve Carells karriär? ”Evan den Allsmäktige” förhåller sig till sin förlaga som första Batman-filmerna till Schumachers infantilversion med Schwarzenegger. Det är en total åderförkalkning på en redan ansträngd franchise. En familjekomedi utan skämt för vuxna, intressanta roller eller spänning. Möjligen kan man finna en viss respit i John Goodmans härligt grovkorniga politikerbadguy (Morgan Freemans lilla jig i eftertexterna är såklart ett publikfriande sätt att dra fördel av gubbens lyskraft som vi vägrar blidkas av). Resten är vakuum. Be till den allsmäktige att ni slipper en tredje del.

ONÖDIGT VETANDE Med en budget på 175 miljoner dollar är "Evan den Allsmäktige" världens dyraste komedi hittills.