Evil Eye 2020

Det gör ont i mig att inte kunna hylla en film om annorlunda kulturer, speciellt inom den oftast amerikaniserade skräckgenren, men det är riktigt, riktigt svårt att tycka ”Evil Eye” är bra. Blumhouse har visserligen ingen felfri resumé men till och med de mindre lyckade produktionerna har ett visst kvalitativt underhållningsvärde.
 
Här infinner sig samma generande känsla som när man ser en elevkonsert eller skolfilm. De går stolt efter textbokens många knep och knåp men lyckas samtidigt bryta mot lika många underförstådda grundregler. Det är inte ens så låg budget eller amatörmässigt att man kan skratta åt det. Ambitionen till en stark berättelse finns där men nästan allt känns tafatt.
 
Att man redan i förtexterna klumpigt slänger i diverse indiska ordspråk lovar inte särskilt gott. Sedan introduceras vi till en Delhi-bo (Sarita Choudhury, ”The Hunger Games: Mockingjay”, ”Homeland”) och hennes vuxna dotter (Sunita Mani, ”Mr. Robot”, ”Glow”) som bor i New Orleans. Mamma vill inte oväntat att dottern ska slå sig ner, helst med en stilig indier.
 
När detta sker så blir mamman besatt av tanken att den till synes perfekta fästmannen (Omar Maskati) är en reinkarnation av mannen som terroriserade henne som ung! Här finns möjligheter för en psykologisk thriller om paranoida föräldrars rädslor eller en tokig skräckfilm om spirituella övernaturligheter.
 
Det blir tyvärr varken eller. I ett dödande långsamt tempo berättas den slätstrukna historien mestadels via oändliga telefonsamtal mellan våra huvudpersoner innan man – efter halva filmen (!) – etablerar den uppenbara huvudintrigen. Man dödar sedan all mystik abrupt och desperata försök till att vara smart eller spännande blir näst intill obekväma.
 
Det är en stundtals skrattretande upplevelse och vissa val av regi, skådespel, dialog och musik är som bäst underliga. Men det är också en otroligt klumpig skildring av män som förföljer och misshandlar kvinnor, ett viktigt ämne som porträtterades betydligt bättre i Blumhouses egen, klart överlägsna ”The Invisible Man” tidigare i år. Man kan uppenbarligen inte lyckas varje gång.